Jag börjar få en dålig ovana att köpa gott vin. Var nere och köpte på mig lite matvaror och självklart “råkade” två flaskor rött följa med. Kan väl inte hjälpa att det är billigt och gott samtidigt. Måste ju ha lite hemma så man kan njuta av det goda i livet. Hur som helst blev maten inhandlad och ännu en dag sitter jag här framför magen mätt och belåten. Men jag borde pluggat lite mer idag. Fy på mig. Dåligt gjort där av mig.

  Har varit en väldigt lugn dag egentligen. Uppe i tid och frukosten ledde mig naturligt vidare till universitetet. De som var ute igår såg lite slitna ut när de droppade in för sent, men jag var nöjd som gick hem i vettig tid. Annars hade jag nog dykt upp sist idag. Hade tänkt fixa ett italienskt mobiltelefonnummer idag, men så blev det inte. Kollade upp lite vilka som fanns, men blev inte mycket klokare. Ska granska det lite bättre inför i morgon så får vi se om jag löser det då.

  Klockan är mycket och jag ska borsta tänderna och lägga mig i sängen. Ska rabbla lite verb efter det och sedan släcka lampan för att sova. Sömn behövs ju hur underbart livet än är.

  Ny vecka, nya tag. Expresstempo i morse. Kändes som att jag inte riktigt var förberedd på det. Är så van vid svenska välformulerade scheman som säger vad föreläsningen ska handla om mer än själva ämnet att jag känner mig lite frustrerad. Här är det pang på som gäller. Varför informera en massa eller presentera vad som ska pratas under dagen när man bara kan köra på direkt på en gång!

  Eftermiddagen bjöd på en lång och intressant promenad genom den historiska kärnan. Var i och för sig ute på en liknande promenad igår, men idag fick vi lite mer information om allt. Finns en hel del intressant historia om den här staden med dess krig med Påvestaten och dess inblandning mellan kejsar Augustus och fejden med Cleopatra (eller vad det nu var..). Önskar på något sätt jag läst italiensk historia under 10 år inför den här månaden. Finns så mycket att ta in och uppleva att jag känner mig lite förlorad. Men jag gör mitt bästa för att hänga med.

  Nu ikväll blev det en kort “apertivo” på Club Merlin. Apertivo innebär sonika köp en dricka och få en buffe gratis. Så min stora middag idag, inklusive en god tysk öl, kostade mig 4 euro. Det var det värt. Efter det satt vi och pratade lite och sedan dök nästan hela gänget upp av ELIC-studenter. Var polskt tema på kvällen, men hur trevligt det än är med Zubrowka (stavas?) gav jag mig hemåt. Behöver sömn inför morgondagen. Kom på mig själv med att gå och nöta lite verb på hemvägen. Jag måste vara tokig!

  Vädret var härligt idag så det blev en långpromenad med kameran. Bjuder på lite miljöfoton från Perugia. Ovan ser ni en av de gamla stadsportarna från den etruskiska tiden. Staden är ju en av de äldsta i Italien. Grundad någon gång runt 500 f.Kr.

  Valven är otaliga, och vägarna är smala. Som tur är föredrar många italienare små nätta bilar, så det fungerar ju. Gatorna är ju inte breda och ger en härlig känsla. När den här staden byggdes sprang de få invånarna som fanns i Sverige runt i djurhudar och kastade träspjut.. ungefär..

  Universitetet är bara för utländska studenter (därav namnet). Huvudbyggnaden ligger precis utanför den gamla etruskiska stadsmuren (men innanför den medeltida). Grandios att se. De omkringliggande husen ligger väldigt tätt, vilket för mig skapar en rolig kontrast mellan det pompösa palatset och bostadshusen lägre grad av utsmyckning.

  Svensk handikapps-anpassning hade faktiskt varit helt omöjligt i den här staden. Svensk standard – släng dig i väggen helt enkelt.

  Vad är det vi lär oss på min utbildning hemma i Sverige? 6% lutning och så ska det in vilo-plan å allt sådant också? Jag skulle vilja se den svenskformade planerare som tror han/hon kan omvandla den här staden till svenska normer. Variationen på gator och lutning ger ju ett mer levande stadsliv. Tänker på Karlskrona där busshållplatsen vid Kronan ska flyttas å alla jävlar som gnäller för “Oj hur ska de gå.. det är ju så brant upp till Ronnebygatan”. I den här staden är det möjligt. Det finns andra vägar runt även om de kanske är lite längre.

  Italienare är inte kända för kvalitén i gamla hus. De nya är det inga konstigheter med, även om jag inte förstår mig på tanken på att ha kakel i alla rum, kanske beror på bristen på trä helt enkelt. Vi är lite bortskämda i Sverige på det sättet. Lägenheten jag delar med två andra är väl den sämsta i huset, men det är inte mer än att bara köra på. Är ju bara en månad jag ska bo här.

  Perugia är en av de vackraste städer jag varit i. Gammalt varvat med nytt. Variation i överflöd och ett kuperat landskap som inte finns på samma sätt hemma i Sverige. Man blir väl hemmablind. Men ändå, det saknas något i Sverige som finns här nere. En starkare gemenskap på något sätt. I Sverige är vi anonyma och ensamma, här nere har man människor omkring sig på ett helt annat sätt. Miljön och människor är otroligt annorlunda Sverige, men samtidigt har vi bra saker i Sverige som inte finns här.

  Okej, några dagars uppehälle i mitt skrivande här, men jag hinner inte med detta. Dels så är det en kombination av sena nätter på olika klubbar i staden samt en del intensiva dagar på universitetet som gör att jag inte haft orken riktigt de senaste dagarna. Första veckan är ju nu avklarad och den har varit intensiv. Idag satt jag halv-sliten i köket och renskrev lite listor med verb och liknande grammatik skit som jag ska ta mig igenom i morgon (läs: idag, söndag). Det är fullt ös på lektionerna och det är bara italienska som talas. Tycker mig förstå mycket, men att prata fungerar inte lika enkelt. Vet jag har problem med grammatiken och verbens böjningar, men det får jag allt ta tag i och lära mig. Det är bara upp till mig själv, hur svårt det än känns.

  En intressant, och bra sak, med att läsa på ett italienskt universitet är ju upplevelserna av hur det italienska studieväsendet fungerar. Uppenbarligen får studenter gratis mat (och för sig finns en kostnad för att plugga på universitetsnivå, så det väger ju upp en del), men maten är som sagt gratis för dem, men vi ERASMUS-människor betalar mellan 2 och 4,20 euro, vilket inte är så farligt tycker jag. För 2 euro får jag en vettig pasta med sallad och frukt. Det är inte farligt anser jag. Blir inte samma behov av lunchlådor då, även om jag ibland lagar lite mat här “hemma” i lägenheten.

  Har även under veckan konstaterat att lägenheten jag delar rum i är nog den sämsta av samtliga lägenheter. Urdålig ventilation, vilket gör att jag bara väntar på att möglet ska blossa upp överallt, dåligt kök och urkasst badrum. Men jag överlever. Tänker inte hänga upp mig så mycket på det då det bara är en månad jag ska bo här. Det går dock inte komma ifrån att vi betalar lika mycket för den här som de som bor på våningen ovanpå (och de har en helt bra genomgående standard på hela sin lägenhet).

  Nattlivet då? Ja, det är livat. Och billigt. Köpte en flaska vin i Supermercadon i förrgår för 1,50 euro. Inte helt fel. Den har nu konsumerats tillsammans med en del annat gott och kvällarna har blivit sena. Galenskaperna visar sig även i del foton som tagits. Tänker inte publicera några foton här, men de finns och kan visas på begäran efter återkomsten till Sverige.

  Vädret har varit väldigt regningt på sistone och jag hoppas att morgondagen (söndag) erbjuder uppehåll och bra väder så jag kan få ge mig ut på gatorna och fotografera en massa. Var ute med kameran i veckan men en regnskur fick nästan den att bryta samman. Blev lite orolig när en del reglage inte fungerade, men ändå höll jag den undan för regnet. Kanske är den höga luftfuktigheten som spelade den ett spratt. Hur som helst fungerar kameran nu igen så vi får se när jag får upp mer foto. Nu måste jag verkligen sova eftersom klockan är mycket och jag ska försöka få lite plugg avklarat i morgon.

  Ja, då har jag lämnat Sverige bakom mig. Dags för “Äventyr 2009” som kommer bestå av studier till att börja med i Perugia och sedan i Milano. I Perugia blir det språkkurs för hela slanten och i Milano blir det Urban Planning & Architecture för resten. Känns på ett sätt konstigt att lämna den “vanliga” vardagen bakom sig hemma i Sverige. Inget mer BTH den här terminen och ja, det känns bara lite ovanligt. Jag är inte van vid sådana här resor, även om jag varit iväg förut. Men då har det varit under FM:s regi och då är allt så uppstyrt. Nu sker allt under min egen regi och då kan det bli både flipp, flopp eller något mitt i mellan.

  Igår lämnade jag många betydelsefulla personer bakom mig, varav det är särskilt en jag tänker på. Det är inte kul att orsaka sorg och saknad hos någon annan, men ja, jag kan inte offra det jag själv vill för någon annan. Det kommer vara kämpigt, men det kommer lösa sig. Och så finns ju Skype också för den delen. Via Kastrup gick flyget mot Malpensa utanför Milano där det blev ett äventyr med direktupplevelse av italiensk motorvägskörning med buss. Italien kommer förvåna mig mycket framöver, men samtidigt är jag inte förvånad. Men vårt svenska säkerhetstänkande är nog reserverat för Sverige. Här nere fungerar det med mindre marginaler, och varför använda blinkers egentligen…
  Aja, bussresan gick bra och jag hittade till vandrarhemmet vid Stazione Centrale utan nästan inga problem. Efter incheckning blev det att få ut lite Euros så att vandrarhemmet kunde betalas fixade jag även tågbiljetterna för dagens fortsatta resa. På vägen från stationen smet jag in på en pizzeria för en middag och så slog det mig att min första pizza i det förlovade landet bakades av kineser. Hm.. jag får leta upp en mindre stad helt enkelt. Typiskt! Aja, sov gott gjorde jag och kl 9.30 hoppade jag och en tjej som jag mötte på stationen på tåget för resan mot Perugia. Vi hade stämt träff före avgång så vi fixade så vi satt tillsammans på tåget. Det blev en resa genom ett grått och disigt Italien för att när vi kom till Firenze och ett byte få lite bättre väder. Dock ingen blå himmel. Fick mig en skymt av il Duomo och nu är jag då framme i Perugia. Här blev det självklart en felåkning med bussen när jag skulle ta mig till lägenheten jag nu sitter i. En halvlång promenad senare var jag dock på rätt plats.

  Lägenhet är rysligt kall, men jag överlever. Delar den med en kille från Grekland som också ska plugga italienska på UPS här i stan, dock i tre månader. Han kan italienska och vi har redan bestämt att han ska grilla mig med att bara köra italienska och ingen engelska. Vi tog en kort vända på stan och fick i oss lite middag i form av en slize pizza och en pandini med mozzarella och pruccioto. Mums. En kille från Frankrike ansluter i morgon, så han ska jag dela rum med nu i un meze. Staden är rätt fenomenal och jag är redan kär. Ska försöka prestera lite foton härifrån under tiden så de som läser här kan få se en del av det.
  Ikväll har vi det första inofficiella mötet på Piazza IV Novembre. Ska bli kul att träffa alla och i morgon börjar skolan är det tänkt. Ska fixa lite mer här nu och sedan blir det att promenera iväg längs stadens gator. Ciao!

  I fredags så blev det äntligen presenterat. Projektet i kursen Planering: Stor stad är nu presenterat och de sena nätterna kan jag lägga bakom mig. Veckan som varit har bara bestått av arbete. Sena nätter och tidig uppgång dagen efter har resulterat i att jag känner mig helt slutkörd nu. Men så är det avklarat och nu kan jag koppla av. För att fira allt blev det igår en riktigt blöt tillställning. Målet var att den flaska med en liter gin som jag hade skulle konsumeras upp och tillsammans med några vänner så löste vi det. Samt en mängd rom och vin också. Väl hemma runt klockan 6 i morse så var det bara att sova. Och dagen har inte varit så effektiv. Segheten och smärtan i kroppen var uppenbar, men jag ändå stolt över att jag lyckades få i mig lite frukost klockan 16, för att sedan lyckas med att diska och röja upp i köket (vilket inte skett den senaste veckan på grund av allt i plugget).

  Väl på väg hem från matvarubutiken blev jag påkörd när jag satt på cykeln. Ingen stor smäll och inget allvarligt alls, men bilisten förstod väl som vanligt att det inte är en korsande cykelbana vid den utfarten det nu skedde vit. En riktigt klantig placering av gatuljus, utfart och cykelbana gör att det är väldigt dålig sikt, även om man kommer med cykellyset tänt. Har flera andra vänner som nästan blivit påkörda där också när de cyklat till eller från plugget.

  Nåja, jag överlevde hemfärden och fick i mig en middag nu sent om sider. Och god var den också. Resten av kvällen har jag spenderat i soffan i på ett horisontellt plan. Låtit hjärnan vila och kroppen lika så. Det har varit en hård vecka och det hela gjordes ju inte lättare av att jag också har läst extra engelska i höst och den tentan var i måndags. Jag ser det inte som en ursäkt, för jag har ju valt det själv, men det är bara ett härligt konstaterande av att jag helt enkelt är duktig på att skjuta på saker till sista stunden. Jag tänker varje gång att inte göra det, men ändå så blir det ofta så. Ibland har jag disciplin till att få saker snabbt avklarade och ligga på framkant, men ofta faller jag bara igenom och ja, hinner helt enkelt inte med. En av de bidragande orsakerna kan ju vara att jag är så duktig på att ge mig själv så mycket saker att göra och att jag, som min bror ofta sagt, har problem med att säga nej. Får väl ge mig det i nyårslöfte att bli bättre på att säga nej.

  Nåja, nog om det. Nu är det “jullov”, även om jag har en tenta att plugga till. Men om någon dag beger jag mig till föräldrarna för avkoppling och lite lugn och ro. Gosa med hundarna och bara njuta av att ta det lugnt. God Jul!

  Helgen har inte varit intensiv, men känner mig ändå väldigt trött. Hade mest önskat den varit helt lugn och jag orkat koppla av och ladda batterierna lite för vad som komma skall i nästa vecka, men så blev det inte. Hade tackat ja till att jobba igår i butiken, så det gjorde jag. Var i och för sig rätt lugnt, men med tanke på hur mycket jag det varit i veckan i skolan så önskar jag att jag inte tackat ja till att jobba. Hade behövt den lediga tiden.

  I fredags var det alto:klubb, men eftersom jag skulle jobba drack jag inget. Brukar inte ha problem med att ha roligt när jag är nykter, men det var något som inte klickade. Blev en tidig hemgång och jag lämnade festandet till de andra som var där, och på betydligt bättre (mer berusat?) humör än jag.

  Hur som helst blir det mycket i veckan. Inte någon tid över för avkoppling. Ihärdigt skolarbete, och jag som är så dålig på att behålla diciplinen när det gäller sådant. Vi får se hur det går helt enkelt.

  Såg den här satans läskreklamen på tv precis. Nu jävlar börjas det. Reklam och skit om jul. Kalla mig traditionell, men för mig så ska inte julreklam eller julskyltning påbörjas förens första december, möjligtvis tidigare, men bara om första advent sker före första december. Mina föräldrar har fostrat mig väl anser jag, och jag har inget emot julskyltningen eller all komersiell hysteri kring jul, men jag vill inte att den ska börja i mitten av november. Fortsätter det så här kommer snart shoppingen har styrt oss så att direkt efter jul börjar reklamen för nästa högtid och så vidare. Det håller redan på att ske, men nej, jag vägrar. Här kommer inget julpynt upp förens den 1 december. Punkt slut!

  Har spenderat helgen (torsdag till tisdag) nere i Berlin som lite avkoppling från allt här hemma i Sverige. Blev en långhelg med skön avkoppling och otroligt många intryck. Senast jag var där stod muren upp och Checkpoint Charlie var verkligen en kontrollstation. Nu, 9 år senare, är det en otrolig skillnad som skett. Jag har bara vaga minnen från mitt förra besök, men det här besöket gav blodad tand. Kan absolut tänka mig att flytta dit för att komma bort från tråkiga Sverige. Pulsen, människor, caféer, restauranger, platser, ja allt känns så mycket bättre än här. Det enda jag inte förstår mig på är varför allt, verkligen ALLT, ska vara stängt på söndagar. Och vädret skulle varit dåligt enligt prognoserna, men bjöd på sol och inget regn, dock lite kyla, men det överlever man. Kändes direkt konstigt att bege mig till skolan igår morse för grupparbete (försenad så klart eftersom jag sovit lite för länge och inte tänkt på att titta i kalendern något innan jag somnade) och se hur allt bara rullar på i samma spår som tidigare. Men som sagt, en otrolig avkoppling har det varit för både kropp och själ.

Nu blir det att ge järnet den sista halvan av terminen och prestera bra resultat. Har koll på det mesta, men det är ändå mycket som ska göras. Full fokus på storstadsprojektet tillsammans med D och försöka hinna med lite andra kurser under tiden. Förhoppningsvis dyker mitt paket med böcker upp idag eller i morgon, så jag kan läsa in mig på inför engelskan. Lite extra hinner man alltid med!

Hösten har verkligen kommit för att stanna och jag njuter för varje sekund. Dofterna, färgerna och den klara luften är som medicin för min stressade kropp. Visst har alla årstider sina för- och nackdelar, men när det gäller hösten så kvittar nackdelarna. Regnet, blåsten, kylan och mörkret som kommer är ingenting mot den underbara svala luften om morgnarna, de underbara färgerna ute i naturen och den härliga känslan mörkret ger. Tända ljus, en filt virad omkring mig och en bok i handen är ett sätt för mig att fly verkligheten för en stund.

Dagen är en känsla av lättnad. Två stora uppgifter är avklarade och inskickade till respektive lärare. Nu är det bara att fokusera på nästa uppgifter som ska lämnas in. Hjärnan har fått arbeta för högtryck den senaste tiden och det känns nu. Genom att dagens uppgifter är avklarade kommer det innebära mindre tryck på mig och förhoppningsvis kommer jag framöver få mer tid över till de där promenaderna jag tycker så mycket om.

Har de senaste dagarna följt Svenska Dagbladet som skrivit intressanta artiklar om den svenska militära insatsen i Afghanistan. Läsvärt helt klart. De belyser kunskaper och brister som vi såg när vi var där nere och det är inget jag tänker stoppa under stolen. Men jag ser inte felen hos bara Försvarsmakten. Felet ligger också i att politikerna genom riksdagen och regeringen har genomfört nedskärningar de senaste åren (inte bara nuvarande regering) och lagt sig i Försvarsmaktens uppgifter för mycket. Nu går organisationen på knäna hemma i Sverige och allt fokusera på insatserna utomlands. Om nu politikerna i riksdagen anser att Sverige ska få “god PR” i det internationella samfundet (vilket de militära insatserna också kan ses som) innebär det inte att skicka iväg soldater överallt bara för att visa på att lilla Sverige också kan. Det gäller att vi har den bästa utrustningen och bästa skyddet, annars kommer våra politikers inställningar resultera till att soldater kommer omkomma under dessa pr-kampanjer. Jag anser inte att vi ska dra hem alla våra trupper utan vi ska utöka det och hjälpa människor där hjälpen behövs. Om det innebär bistånd via SIDA eller soldater i uniform för att upprätthålla säkerhet kvittar. Men soldaterna måste ändock ha den bästa utrustningen och det bästa skyddet. För annars kan vi ställa oss frågan vad politikerna kommer börja debattera i riksdagen när svenska soldater börja komma hem i kistor på grund av fientliga handlingar.

Borde sova sedan länge, men jag har haft lite saker att fixa med. Som att stryka skjortor, vilket är extremt tråkigt, men otroligt härligt när det är avklarat (som så mycket annat). Tyvärr tog jag mig inte genom hela högen med ostrykna idag. Får ta några i morgon, om jag får tid över. Har också spenderat kvällen med att rensa vattenlåset till handfatet i badrummet. En sådan där otroligt rolig syssla som vi alla älskar att göra, men ändå gör så sällan. Hur kommer det sig? Nåja, vattnet rinner ur handfatet som det är tänkt nu i alla fall.

Annars har dagen varit som måndagar lätt kan vara. Seg helt enkelt. Vaknade vid utsatt tid, men insåg att det var menlöst att försöka springa på grund av trötthet och en eventuell förkylning, så jag kröp ner under täcket igen. Mycket trevligare där. Sedan spenderade jag några timmar på biblioteket för att få lite uppgifter avklarade till ena kursen.

Fotot tog jag igår kväll, uppe från Bryggareberget. Måste ta mig upp dit fler kvällar för att experimentera. Och tidigare då också. Nu hade solen hunnit försvinna lite för mycket.

Jag vet inte riktigt, men det känns som att jag har rätt mycket att göra. Känns som det när jag öppnade dörren till kylskåpet i morse och konstaterade att jag har två kassar med mat inlagda där. Har inte hunnit/orkat plocka upp ur kassarna när jag handlat utan helt enkelt bara stuvat in dem som de är. Det här kräver en ordentlig analys känns det som.
Sitter med en lång lista saker som ska klaras av idag och det bör inte vara något problem. Hur som helst funderar jag bara ibland över allt det där andra som också ska göras. Har lyckats få lite struktur på schemat i plugget nu i alla fall, så tack vare min bästa kompis (kalendern) kommer jag nog klara av att strukturera min höst rätt bra. Det är i alla fall värt ett försök.

Det viktigaste idag är väl att jag ska försöka ta mig till ett tryckeri och se vad de tar för att trycka mitt arbete. Har kollat med ett, men vill kolla med ett till, bara så jag vet prisbilden och kan börja kohandla lite. Måste få det avklarat snart i alla fall.

Ja, inte kom jag upp i morse för att börja tvätta klockan 7. Men runt 10 någon gång var jag uppe ur sängen och fick igång maskinerna. Nu ligger tvätten vikt på sängen. Bara få in dem i garderoben och byrån så är allt lugnt sedan.

Dagen har inte varit väldigt produktiv. Om jag inte bortser från att jag diskat och fått undan all smutstvätt. Nu kan jag äntligen förpassa resväskan upp på vinden så jag blir av med den från hallen. Kanske finns lite hopp att jag kommer ha en någorlunda städad lägenhet i slutet av veckan.

Sommaren är tillbaka i Karlskrona. Fråga mig inte hur, men den är här. Igår kväll, efter en god middag och underbar italiensk glass som efterrätt hos några vänner tog vi en promenad genom stadens mörka gator. Det var riktigt varmt och behagligt. Som vanligt var det livat på stan med “köra-runt-torget”-bilister och “oj-vad-jag-är-full”-människor. Förstår mig inte riktigt på dem, men så länge de har kul så. Under tiden roar jag mig på mitt sätt och fortsätter min promenad genom livet.

Efter promenaden blev det lite mer vin och för mig avslutades den med ett besök på Rotundan där det var fylleslag som vanligt. Jag höll mig lugn och efter två öl tog jag mig hem.