Sådär ja! Nu är det över! Onsdagen den 30 maj presenterade jag mitt arbete på BTH i Karlskrona. Härligt nog var det fullsatt i salen så jag slapp tala för tomma stolar. Tack för alla som kom och lyssnade. Jag höll tiden och allt gick bra tyckte jag själv. Hade kunnat prata i närmare en timme till utan problem, men jag får ju inte själv bestämma, så jag höll mig till de 40-45 minuter vi hade tilldelat.

  Det kändes väldigt kul att se så många ansikten i publiken som jag känner igen. Lite skönt är det ju att inte tala för helt okända. Än en gång tack alla som var där! Nu blir nästa steg att justera dokumentet efter vad opponenten hade att framföra och sedan skicka in det för ett godkännande av den korrekturen innan jag lägger upp arbetet på BTH:s arkiv-system för ex-jobb.

  Det känns nästan lite “overkligt” på något sätt att det är klart. Vad ska jag göra nu? Alla sena kvällar och helger jag suttit på kontoret och arbetat kan nu användas till något annat. Undra bara vad…

  Yesterday I attended some presentation of thesises (spelling?) that some friend had. While there I ran into an old friend from my first years of studies here, so in the evening I threw together a dinner and we had to recap alot of things. After dinner we went to the city centre where some other friends had a moving-away-farewell-dinner for my neighbour.

  It just feels so wierd that she is moving away. After all these years she has been living here. And now, on Saturday, she will be gone. It’s hard to cope with, but I have to, because she has sold her apartment, packed all her stuff into the small half-cute boxes, and there is another person moving into her apartment after she is gone.

  And in all this I have to focus on my thesis. Write write and write even more, and read read read read. It never ends. And prepare the questions for the interviews during the field study, and everything else I have to do while in the area.

  But everything is not hard and feels difficult. I picked up my new “baby” yesterday. Well.. that’s my new camera for you who know me. The thesis is just a bad excuse to buy a new toy, but I think it is ok because the old one has served me well for the last three years. Sometimes it’s time to let go of the old and focus on the new. But that’s just so much easier when it comes to “things” than “friends”. But friends are still there.. no matter how far away you are.

  Edit at 16.30 – I took the photo on the way back to my apartment from school. Feels almost strange with 14° C in the shade and sunshine. But yes, I like it.

  Well, time to start updating here I think. Everthing is slowly falling into the right spot, and right now I have so much to do. I’m sitting with the nose in literature about tourism, infrastructure and sustainable development, and I can honestly say that those areas are not the easiest to break down to understandable text and while trying write something academic-stylish with it.

  And besides that I have my own personal goals of things I have to do before I depart, there are still alot of other things. Last Sunday I managed to go to Göteborg and participated in the seeding-race for the Göteborgs-varvet (21km running competition in the end of May) so I would get e better starting group than all the way back in the end. It went as I planned (I told my dad I was aiming for a time between 50 to 55 minutes on the 10,5 km long run, and I did it on 52:30 min, so I’m satisfied). I’m looking forward to the high altitude training I’ll get soon. And yes, all types of running in another city is high altitude training for me, since Karlskrona is just at the see.. and it can’t get anything closer to the sea level.

  Oh.. and tomorrow I’m picking up my new “toy” (i.e. “camera”). There is always need for bad excuses for new toys.. and now I have the perfect excuse.. “master thesis”.. then anything is OK.

  Sitter i köket och ska snart ta tag och äta frukost. Tänkte först bara skriva ner den dröm jag kommer ihåg från natten. Drömde om den kommande tentan på fredag och hur jag gick in i salen för att skriva. Vi fick sitta sida vid sida men inte prata ett knyst, men ha med oss litteratur som läraren sagt tidigare (vilket vi även får ha på fredag).
  Hur som helst sitter jag där och börjar läsa frågorna när läraren kommer förbi och pekar på min litteratur och säger att det där är fel och det inte är någon idé jag försöker skriva tentan. Det visar sig nämligen att den “kurslitteratur” jag tagit med var en bok med massa recept för brödbakning. Så jag satt och läste igenom frågorna och tänkte vilka jag kunde besvara med hjälp av brödrecept. Svaret blev: Inte så många.

  Lärdom att dra av denna dröm inför tentan: Ta med rätt litteratur! Punkt slut!

  Igår blev sista tentan avklarad, eller det vara snarare ett grupparbete i projektkursen. Idag besökte jag Studesk1 och fick mitt “libretto” signerat, och nu är det mitt giltiga resultat i väntan på att alla kursresultat rapporteras in och jag får mitt officiella studieresultat från Politecnico skickat med posten till mig. Men så länge gäller detta som officiellt resultat, vilket glädjer mig. Alla kurser avklarade och jag är nöjd med resultatet.

  Nu är det halvt om halvt avkoppling i två dagar och sedan blir det att packa på söndag. På måndag morgon går flyget hem!!

  Nu äntligen har det börjat dra igång lite här i skolan. Idag var det uppstart på kursen “Workshop in Social Policies” och den verkar intressant, och utmanande. Kommer krävas en hel del arbete i den, jämfört med våra kurser på BTH, och det är stimulerande. Kursen går ut på att vi i grupper ska analysera olika begrepp som används vid beskrivning av problemområden och sedan ta den kunskapen och fokusera på ett gemensamt område här i Milano. Sedan kommer vi få arbeta med denna kunskapen för att skapa ett program för omvandling/förbättring av detta området baserat på krav från en bidragsgivare. Ska bli riktigt roligt, och utmanande. Vi är bara 15 studenter och har tre professorer som kommer arbeta med oss. Lite skillnad mot hemma i Karlskrona.

Vet inte om arkitekten inspirerades av ett fängelse här?

  Här är några foton från plugget som jag tog idag. Lättare att visa några foton än att försöka förklara. Hur som helst har jag alla föreläsningar i den här byggnaden, som ligger cirka 5-10 minuter från mig till fots. Hela campuset är gigantiskt, men som tur är ligger den här byggnaden närmast mig av samtliga campus-byggnader. Smidigare för mig då.

Uppstart av ‘Workshop in Social Policies’.

  Tror jag börjat få lite koll på vilka kurser jag ska ta nu. Svävade iväg ett tag om att alla kurser var lugna och att de inte krävdes så mycket ansträngning i dem (enligt min uppfattning), men efter kursstarten idag för denna kursen så kommer jag slopa en del av de “extra-kurser” jag tänkte läsa. Tar och fokuserar på tre kurser här nere och italienska-kursen som skolan ger extra. Dagens kurs ges på både italienska och engelska så det kommer bli bra för mina språkkunskaper. Vi internationella studenter i kursen blev uppdelade i olika grupper tillsammans med italienska studenter, vilket är mycket bra tycker jag. Då blir det inte lika mycket “vi” och “dem”, samt att vi får lättare att arbeta med det italienska materialet.

  Så idag känns det riktigt bra, även om det är en hel del arbete i denna kursen. Ska bli kul med en riktig utmaning. Måste fylla i och ändra mitt learning-agreement nu bara och höra med plugget hemma om att jag verkligen kan tillgodoräkna mig dessa kurserna, men det borde inte vara några problem tror jag.

Supermercadons vinhyllor är mer lättillgängliga än Systembolagets!

  Och självklart passerade jag Supermercadon idag vid lunch. Den ligger strategiskt cirka 150 meter från skolan på väg hem, så jag tar ofta en sväng förbi där efter plugget. Handlade lite inför lunchen, samt några flaskor vin inför ikväll. Vet inte om den är billigast, men den ligger nära till hands och har rätt vettiga priser.

Piola, som jag passerar varje dag på väg till Politecnico.

  Och våren hemma i Sverige i alla ära, kan jag idag meddela att körsbärsträden blommar för fullt som ni ser nedan, samt att det också idag var t-shirtvärme här. Funderar på att skicka hem kläder med A nu när hon kommer nästa vecka, för en del kommer jag inte behöva här nere. Får nog börja sikta in mig på lite sommarkläder snart. Och för att fira de låga antalet fåglar man ser här i stan så sket så klart en fågel på min rock under promenaden till skolan i morse. Grattis till mig!

  Okej, än en gång låter jag tiden springa iväg, men jag har haft lite mycket att göra i veckan. En del kurser har dragit igång och det bådar gott än så länge. Kurser på engelska och en del mer intressanta än andra. Siktar på att läsa tre kurser här nere, med kanske en som lite extra bonus, bara för den kan vara intressant. Vi får se hur det blir med tidsåtgången för det framöver. Har fram till första veckan i april på mig för att bestämma vilka kurser jag vill läsa.

  Det är så kul att vara svensk här nere. Jag kan inte hjälpa det, men jag är stöpt i en svensk form genom min uppväxt och då blir det extra roligt när man är i Italien. Se bara på bilden ovan. När vi i Sverige är så otroligt laglydiga och parkerar där det är markerade rutor så skiter milaneserna i det. Här i Milano är det för mycket bilar och stor brist på parkeringsplatser, så då ställer man sig där man helt enkelt anser att man inte är i vägen. Det innebär att trottoarer är parkeringsplatser. Övergångsställen och refuger fungerar utmärkt också. I Sverige hade detta varit totalt osannolikt eftersom vi säkerligen fått några parkeringsböter på oss, men här får man inte det. En del får det, när de verkligen ställer sig korkat, men allt som “fungerar” är visst ok. Och så länge fotgängarna kommer fram på trottoaren så är det inga problem.

Cologno Nord – upptäcksresande i Milanos nordöstra utkanter…

… för att hitta Ikea!

  Gårdagen bjöd på ett litet äventyr. Vi gav oss ut till Ikea med målet att hitta lite saker. För min del var det fokus på ny kudde till sängen, då jag verkligen sover apdåligt med den stenhårda platta italienska sak jag fick här. Och en kudde är inte så dyr på Ikea tänkte jag. Vägen ut dit innebar tunnelbanans gröna linje till ändhållplatsen Cologno Nord för att därefter invänta en buss som tog oss till rätt plats.

  Jag har aldrig besökt ett Ikea utomlands och bara hört talas om till exempel den butik som finns med svenska matvaror. Det stämde. Hittade både kaviar (som jag inte köpte) och knäckebröd (som jag inte heller köpte) och lite godis (där jag köpte lite). Men det kändes skönt att vandra runt på Ikea och känna sig som hemma. Allt var sig likt, förutom att utropen var på italienska och priserna i euro. Men det är ju småsaker.

“Polpette svedesi” – Köttbullar, potatis och lingonsylt! Ett självklart måste för mig!

  Och så blev det lunch i restaurangen så klart. För mig innebar det ju automatiskt en stor tallrik med köttbullar, lingonsylt och potatis. Mums. Lite kul att man i dryckeskön kunde välja om man ville ha vin för 2,7 euro flaskan eller en äcklig söt energidryck för 2,5 euro. Nu blev det i stället iste för mig, men det var inte helt fel det heller.

  Klarade mig bra undan för plånboken sett och det blev inte så farligt. Var på väg att köpa en ny madrass till sängen också (eftersom jag sovit så dåligt), men gjorde inte det då jag inte kunnat ta hem den. Och efter att ha sovit med den nya kudden i natt så tror jag att bara det räcker för mig. En madrass är inte så dyr, men det är ju bara skönt att slippa bry sig om hur man ska få hem den hit.

Hemmets hjärta – mitt italienska kök!

  Jag tycker om mitt italienska kök här i lägenheten. Balkongdörren står alltid lite på glänt och jag funderar på att kanske försöka så lite basilika och andra kryddor i några krukor och ha där ute på balkongen. Och jag gillar det här lite “italienska” tänket, om jag får kalla det så, att allt inte måste vara perfekt. Stolarna är rickiga och halvtrasiga, men de fungerar och därför behöver man ju inte skaffa några nya. Vi i Sverige är ju otroligt duktiga på att försöka ha allt perfekt, rent och helt. Ofta slänger vi ju saker som fungerar bara för att de är lite trasiga. Här brukar man något tills de inte går att bruka längre och då skaffar man nytt. Jag ser det lite som kontrasten i Sverige – Italien. Vi ska vara så duktiga och ha allt ordentligt, men här nere bryr man sig inte utan ägnar i stället tiden åt att njuta av livet i stället för att gå runt och oroa sig för att allt inte är perfekt. Jag börjar trivas mer och mer med det italienska tänket.

  Ikväll är det fotboll kl 20.30. Jag hade tänkt försöka fixa mig en biljett till matchen (Inter – Fiorentina) på San Siro, så jag får vara där ute kl 17.30 då kassorna öppnas. Det ska inte kosta rysligt mycket vad jag hört och någon match måste ju vara den första jag går på. Det blir som kontrast till utgången igår då det dracks en massa rödvin och tröttheten från Ikea hjälpte mig i säng i vettig tid. Nu blir det en lunch tror jag besämt.

Piazza Aspromonte dagli quartzo pianni!

  Dags för en ordentlig uppdatering. Förra veckan var lite kaotisk. Hade fyra nätter på ett vandrarhem från och med lördagen och hade tänkt hitta boende här i Milano under den tiden. Det löste sig så till slut att när jag checkade ut ur vandrarhemmet den fjärde dagen (onsdagen) hade jag endast boende till 80%. Efter en liten tur på stan och sedan ett besök hem till R för att vila benen och koppla av lite fick jag det efterlängtade samtalet som sade att jag kunde flytta in när jag kände för det. Så numera bor jag vid Piazza Aspromonte och fotot ovanför visar utsikten från mitt fönster. Har 5-10 minuter till fots för att nå universitetet och om jag vill gå in till il Duomo så tar det runt 30 minuter. Nu har jag dock tunnelbanekort, så då bryr jag mig inte om att gå dit in. Tunnelbanan är ju smidigare.

  Det är många intryck på en gång. Besökte universitetet förra helgen bara för att ta reda på vart det låg och spana in lite eventuella bostadsannonser däromkring. Det var inte så svårt att hitta och jag började ringa efter boende. Måndagen spenderade jag med att registrera mig på fakulteten och bli “student”. Dock är jag inte riktigt student i Italien. I alla fall inte enligt ålders-kriteriet då jag inte fick “studentpriset” på tunnelbanan. Istället för att betala 17 euro i månaden får jag nu betala 30 euro. Men det är ändå fortfarande mycket billigare än i Sverige, så varför planka när det kostar så lite. Och med mitt boende nu behöver jag ju egentligen inte åka tunnelbana heller. Har börjat få lite koll på staden nu efter snart en vecka här och det känns otroligt skönt att vara här.

  Helgen spenderade jag i Sverige. Gjorde en liten överrasknings-resa hem till Karlskrona för att hälsa på A, och vi kan väl sammanfatta det som att det var en väldigt lyckad överraskning. Nästan för lyckad då A nästan trillade av pinnen samtidigt och dog av (glädje?)chocken. Hur som helst otroligt kul att få åka hem en sväng. Träffa A och lite andra människor, samt fixa lite småsaker och hämta ner mer kläder. Kläderna har dock inte kommit fram ännu eftersom bagaget inte dök upp på bandet igår på Malpensa flygplats. För en gångs skull förstår jag att det inte gjorde det, då jag var på flygplatsen cirka 25 minuter innan planet skulle lyfta. Checkade in i expressfart och sedan sprang jag genom hela flygplatsen till rätt gate. Kom med planet, men så inte väskan. De ska ringa mig idag för att leverera den. Men enda problemet är att batteriet snart är slut i telefonen och laddaren ligger just i väskan. Så jag får väl hålla mig hemma här hela kvällen. Annars får jag köpa mig en ny telefon i morgon.

  Har i veckan också hunnit med en hel del “Apertivo”, vilket är den italienska motsvarigheten till den svenska(?) after-work, med den skillnaden att Apertivo är mycket mycket bättre. Godare mat, obegränsat med mat och härliga lokaler. I och för sig kan lokalerna vara bra i Sverige också, men maten är sällan obegränsad. Enda “kravet” här är att man köper sig något att dricka. Och en öl, drink eller annat är inte svårt att betala för när man vräka i sig god mat sedan.

  Har inte hunnit gräva mig ner under ytan på det riktiga Milano ännu, men det ska jag göra. I morgon är det föreläsningar och språk-prov inför språkkursen som går kvällstid. Det kan vara bra för mig då jag kanske kan bli ännu lite bättre. Jag är ju inte direkt fullärd ännu. Nu ska jag sätta ihop en shoppinglista för att bege mig ner till mataffären vid universitetet. Handlade lite idag, men missade en del, så det är bara att gå ner där igen.
A presto!

  Okej, jag ska försöka summera de första dagarna lite. Bor förnärvarande på vandrarhem och har inte den bästa tillgången till internet, samt att den mesta av tiden ägnas åt lägenhetssökande. Boende i någon form annan än vandrarhem godtas numera som helt ok. Dock tackade jag faktiskt nej till en säng i ett rum idag, även om det låg cirka 50 meter från skolan. Det var bara en säng och resten av rummet var helt fyllt med den andra killens saker. Jag orkar inte bo i en resväska i fem måndar, det går bara inte. Så nej till det och sökandet fortsätter. Har tittat på några andra rum också, så vi får se hur det går. Väntar på besked här i veckan, samtidigt som jag fortsätter söka efter fler.

  Har även hunnit med att shoppa lite. Nöd-shopping som jag väljer att kalla det. Packningen står hemma hos R och jag lever ur ryggsäcken med några få ombyten. Var helt enkelt ”tvungen” att införskaffa lite mer ansåg jag. H&M lever man långt på. Synd att de inte har någon form av ”Sverige-rabatt” vilket hade varit för oss svenskar ute i världen. Måste se om kanske Ikea har något sådant sedan när det blir besök där. Så nu har jag i alla fall lite mer rena kläder att rotera mellan och fylla ut den blivande garderoben med.

  Registrerade mig på universitetet idag. Var en liten vimsig upplevelse men det avlöpte rätt smärtfritt. Uppenbarligen heter BTH fortfarande ”Univeristy of Karlskrona-Ronneby” i deras datorer. Mycket intressant. Hur som helst är jag registrerad som student med Urbanistica som master. Tyvärr finns inte några kurser på engelska för urbanistica, men en del inom arkitektur, så jag ska sätta ihop en kompott med en del kurser på italienska och många på engelska. Sedan gäller det bara att övertyga BTH där hemma att det här är bra val och att jag kan tillgodoräkna mig dessa kurserna för min examen. Det löser sig!

  Träffade K från Ungern vid registreringen. Alltid kul med nya människor så vi slog följe runt campus i några minuter och ikväll bjöd jag med henne hem till R, där min kära resväska står, på middag. Mycket gott även om det var sent. Nu är klockan snart 00 och en ny dag börjar. Eftersom jag lyckats komma åt internet här på vandrarhemmet så ska jag kolla av annonserna lite, men siktar på att spana mer i morgon bitti. Måste även boka in ett möte med min handledare här, för jag har absolut ingen koll på några kurser. M, som också läser på Politecnico, men ute på Bovisa-campuset, har fått härliga papper med information. Jag har ingen aning om någonting. Så förhoppningsvis kan jag reda ut det i veckan.

  Och Milano då? Ja ni, en väldigt stor stad, men jag börjar hitta bra med tunnelbanan nu. Fixade mitt ATM-kort (nej L, jag plankar inte här), men tyvärr får jag inget studentpris eftersom jag överskrider den italienska åldern för studenter, vilket är 27. Surt för mig, men det kostade ändå bara 30 euro för ett månadskort, så det är ju klart billigare än vår kära huvudstad uppe i norra Europa. Staden ger många intryck, men ska samla på mig lite mer innan ni får en bättre rapport! Nu ska jag låta mina fötter vila. Det är inte kul att gå in nya skor, men det måste göras någon gång!

  Okej, första delen (den skriftliga) är nu avklarad, men jag vet inte resultatet. Satt en timme av två möjliga och är nu hemma och sträcker på benen. Klockan 12 har jag den muntliga delen. Ska förbereda mig lite här nu så att jag får rätt på alla verb och jox. Återkommer med rapport senare!

  Om det var lite snö på kullarna i fjärran i torsdags, så hade då vintern verkligen kommit igår. Fredag den 13 (13 är ett lyckonummer här i Italien, för oturen svarar nummer 17) och snön låg vacker över landskapet. I backen utanför huset hade två bilar vackert ställt sig på tvären och blockerat all trafik. Jag är inte förvånad. Lite komiskt hur förarna stog utanför bilarna och såg ut som frågetecken. Hela staden kändes lite lamslagen och under de första timmarna av föreläsning föll snön vackert ner.

  Kan inte låta bli att slås av det komiska i att åka ner till Medelhavsområdet, där det brukar vara varmt, och gå runt och tycka att det är lika kallt här nere som hemma i Sverige. Hos föräldrarna är det visst 10 cm snö och kallt och ungefär likadant i Karlskrona. I Perugia kan jag nu också intyga att det är kallt, dock inte lika mycket snö.

  Hittade gamla anteckningar i ena anteckningsblocket från den senaste tentan jag skrev innan jag åkte. Den var “försenad” i rättningen enligt ansvarig lärare och vi skulle fått reda på beskedet igår, men tror ni det blev så? Självklart inte. Är otroligt jävla trött på hur BTH, eller särskilt Fysisk Planering-programmet hanterar tentarättningar. Det verkar vara helt otroligt omöjligt att hålla rättningstiden som är 10 arbetsdagar. De anger ett senare datum, som de har rätt att göra, men inte hålls det heller. Blir väl att anmäla det hela till GUN för att se om vi kan få någon bättring.

  Eftermiddagen bjöd på besök i en av de mest kända fabrikerna i Perugia. I Peruginas lokaler tillverkas tonvis med godis och den mest kända är “Bacio”. Vi fick en kort historisk presentation och sedan en liten rundvandring i fabriken. Och självklart bjöds det på smakprov. Blev lite av en godis-chock för mig kände jag och mådde illa rätt snabbt. Men gott var det. De hade flera gamla reklamaffischer uppsatta och det var verkligen grafiska mästerverk. Påminde mig lite om stilen runt 1900-1930. Mycket vackert.

  På kvällen blev det lite utgång även om jag inte tänkt det. “Som vanligt” hamnade vi på Downtown och det var inte alls så kul som jag varit med om. Musiken föll mig väl inte i smaken så det var nog lite det. Kul dock att bara umgås med lite andra ELIC-människor (vilket jag i och för sig gör varje dag ändå, men ja, lite mer utanför studierna). Efter lite turer på staden för att hitta någon nattmat, vilket vi inte gjorde, var jag hemma och i säng runt 03.45.

  Idag blir det studier. Och eftersom det är Alla Hjärtans Dag (även här i Italien) så går mina tankar till en speciell person där hemma i Sverige. Saknar dig väldigt mycket och tänker på dig! Slänger även iväg en liten mindre tanke till familjen och alla vänner. Hoppas ni får en härlig lördag!

  Dessa italienska oregelbundna verb. Jag ska f*n lära mig dem. Så är det bara!

  Italien bjuder på många överraskningar. De flesta postiva. De andra lite mer fundersamma. Som det snöblandade regnet idag. Vart kom det ifrån. Hörde något om en snöstorm hemma i Sverige, men det borde väl inte vara här nere tänkte jag. Men visst var det regn och snöflingor som piskade mig lätt i ansiktet under promenaden till telefonbutiken. Tänkte det var dags att fixa ett italienskt nummer, så det gjorde jag. I morgon blir det aktiverat och ni som vill ha det sänder jag det till. Tänkte det var på tiden att jag tog steget över till att verkligen försöka vara italiensk med +39-nummer å allt. Sen får man se om det blir något vettigt av det till slut ändå. Hur som helst blir det lättare att hålla kontakt med alla nya vänner här nere nu.

  På bilden ovan syns en del av de oregelbundna verben i italienskan som jag måste lära mig. Har inget val. Jag kan de känns det som, men det gäller väl bara att få hjärnan att tänka lika fort på italienska som på svenska. På något sätt går det lite segare nu när jag tänker på om det är tu, lei, loro eller inte för att få rätt på essere å allt annat. Men jag ser positivt det. Kämpa på! Vägra ge upp!

  Min ena “roomie”, från Grekland, läser ju italienska på högsta nivån så det är bra att han här. Han kollade igenom lite “läxa” idag och hjälpte mig nu ikväll. Alltid skönt att få det stödet. Måste sätta detta. Inte för någon annans skull, men för min egen. Enda sättet för att kunna föra en vettig konversation med någon är att kunna hantera verben. Substantiven är inte lika svåra, men de här verben. Nej, min hjärna är verkligen inte konstruerad för att tänka på grammatik.

  Blev övertalad av grannarna på ovanvåningen att joina deras förfest, så sagt och gjort gjorde jag det. Nu sitter jag här efter nästan en flaska vin senare och är lite lätt små-rund under fötterna och ska strax sova. Orkade inte hänga med till DownTown idag, även om plugget börjar kl 11 i morgon. Ska få lite sömn nu och tänkte faktiskt, hur sjukt det än låter, gå upp i vettig tid och försöka plugga lite innan det bär av till skolan. Vi skämtade lite om att det kanske inte blir någon skola i morgon eftersom väderprognoserna pratar om minusgrader och ev. snö. Blir kanske som snökaoset i England häromdagen.

  Ny vecka, nya tag. Expresstempo i morse. Kändes som att jag inte riktigt var förberedd på det. Är så van vid svenska välformulerade scheman som säger vad föreläsningen ska handla om mer än själva ämnet att jag känner mig lite frustrerad. Här är det pang på som gäller. Varför informera en massa eller presentera vad som ska pratas under dagen när man bara kan köra på direkt på en gång!

  Eftermiddagen bjöd på en lång och intressant promenad genom den historiska kärnan. Var i och för sig ute på en liknande promenad igår, men idag fick vi lite mer information om allt. Finns en hel del intressant historia om den här staden med dess krig med Påvestaten och dess inblandning mellan kejsar Augustus och fejden med Cleopatra (eller vad det nu var..). Önskar på något sätt jag läst italiensk historia under 10 år inför den här månaden. Finns så mycket att ta in och uppleva att jag känner mig lite förlorad. Men jag gör mitt bästa för att hänga med.

  Nu ikväll blev det en kort “apertivo” på Club Merlin. Apertivo innebär sonika köp en dricka och få en buffe gratis. Så min stora middag idag, inklusive en god tysk öl, kostade mig 4 euro. Det var det värt. Efter det satt vi och pratade lite och sedan dök nästan hela gänget upp av ELIC-studenter. Var polskt tema på kvällen, men hur trevligt det än är med Zubrowka (stavas?) gav jag mig hemåt. Behöver sömn inför morgondagen. Kom på mig själv med att gå och nöta lite verb på hemvägen. Jag måste vara tokig!

  I fredags så blev det äntligen presenterat. Projektet i kursen Planering: Stor stad är nu presenterat och de sena nätterna kan jag lägga bakom mig. Veckan som varit har bara bestått av arbete. Sena nätter och tidig uppgång dagen efter har resulterat i att jag känner mig helt slutkörd nu. Men så är det avklarat och nu kan jag koppla av. För att fira allt blev det igår en riktigt blöt tillställning. Målet var att den flaska med en liter gin som jag hade skulle konsumeras upp och tillsammans med några vänner så löste vi det. Samt en mängd rom och vin också. Väl hemma runt klockan 6 i morse så var det bara att sova. Och dagen har inte varit så effektiv. Segheten och smärtan i kroppen var uppenbar, men jag ändå stolt över att jag lyckades få i mig lite frukost klockan 16, för att sedan lyckas med att diska och röja upp i köket (vilket inte skett den senaste veckan på grund av allt i plugget).

  Väl på väg hem från matvarubutiken blev jag påkörd när jag satt på cykeln. Ingen stor smäll och inget allvarligt alls, men bilisten förstod väl som vanligt att det inte är en korsande cykelbana vid den utfarten det nu skedde vit. En riktigt klantig placering av gatuljus, utfart och cykelbana gör att det är väldigt dålig sikt, även om man kommer med cykellyset tänt. Har flera andra vänner som nästan blivit påkörda där också när de cyklat till eller från plugget.

  Nåja, jag överlevde hemfärden och fick i mig en middag nu sent om sider. Och god var den också. Resten av kvällen har jag spenderat i soffan i på ett horisontellt plan. Låtit hjärnan vila och kroppen lika så. Det har varit en hård vecka och det hela gjordes ju inte lättare av att jag också har läst extra engelska i höst och den tentan var i måndags. Jag ser det inte som en ursäkt, för jag har ju valt det själv, men det är bara ett härligt konstaterande av att jag helt enkelt är duktig på att skjuta på saker till sista stunden. Jag tänker varje gång att inte göra det, men ändå så blir det ofta så. Ibland har jag disciplin till att få saker snabbt avklarade och ligga på framkant, men ofta faller jag bara igenom och ja, hinner helt enkelt inte med. En av de bidragande orsakerna kan ju vara att jag är så duktig på att ge mig själv så mycket saker att göra och att jag, som min bror ofta sagt, har problem med att säga nej. Får väl ge mig det i nyårslöfte att bli bättre på att säga nej.

  Nåja, nog om det. Nu är det “jullov”, även om jag har en tenta att plugga till. Men om någon dag beger jag mig till föräldrarna för avkoppling och lite lugn och ro. Gosa med hundarna och bara njuta av att ta det lugnt. God Jul!

  Samråd, vad ska man egentligen säga om det? Har spenderat en del av kvällen på ett sådant, då det är obligatoriskt i en kurs jag läser nu. Det är ju något vi ska hålla på med själva en hel del när vi väl är klara här på BTH, men jag ska försöka lova mig själv att inte hålla mig med ett sådant fikonspråk som har här. Det är otroligt enkelt att bara råka yttra alla de knäppa intern-ord vi har, som inte en vanlig person förstår lika väl som vi. Vi förstår det, men herre gud, det är ju inte så konstigt med tanke på att vi ju pluggar 3-5 år och under den tiden nästan bara umgås med likasinnade. Man kan väl nästan kalla det för ett socialt experiment. Vi stoppas in i ena ändan av maskineriet och vi spottas ut ur den andra klara för att planera världen. Nåja, nästan. Och under den här tiden så förvandlas vårt ordförråd till att bara innehålla ord som tillgänglighet, struktur, rum (med 4568 olika syftningar), miljö (med 13.879 olika syftningar) med flera.

   Och när vi sedan står där och håller i ett samråd och ska prata med vanliga “civila”, så självklart kommer det krocka. Vi kommer babbla på som det vore det mest naturliga och tro att vi förmedlar ett budskap, medan de som tar emot budskapet inte alls garanterat helt förstår vad vi menar. Jag måste verkligen försöka lova mig själv att hålla mig till ord som är lättbegripliga. No more fikonspråk.

  Förutom det är väl allt bra när jag tänker efter. Min högra handled strular lite och borde väl egentligen uppsöka en läkare bara för att få konstaterat att jag överansträngt den och därmed borde vila den, men hur ska det gå med tanke på hur mycket jag cyklar å har mig. Tur jag är vänsterhänt.

Borde sova sedan länge, men jag har haft lite saker att fixa med. Som att stryka skjortor, vilket är extremt tråkigt, men otroligt härligt när det är avklarat (som så mycket annat). Tyvärr tog jag mig inte genom hela högen med ostrykna idag. Får ta några i morgon, om jag får tid över. Har också spenderat kvällen med att rensa vattenlåset till handfatet i badrummet. En sådan där otroligt rolig syssla som vi alla älskar att göra, men ändå gör så sällan. Hur kommer det sig? Nåja, vattnet rinner ur handfatet som det är tänkt nu i alla fall.

Annars har dagen varit som måndagar lätt kan vara. Seg helt enkelt. Vaknade vid utsatt tid, men insåg att det var menlöst att försöka springa på grund av trötthet och en eventuell förkylning, så jag kröp ner under täcket igen. Mycket trevligare där. Sedan spenderade jag några timmar på biblioteket för att få lite uppgifter avklarade till ena kursen.

Fotot tog jag igår kväll, uppe från Bryggareberget. Måste ta mig upp dit fler kvällar för att experimentera. Och tidigare då också. Nu hade solen hunnit försvinna lite för mycket.

  Veckan spenderades i stor del på en buss. Upp till Göteborg med plugget för att bli introducerade till de områden vi ska arbeta med där uppe under hösten. Har mest tuffat runt i Göteborg på en buss och blivit visade olika områden och sedan haft informations-föreläsningar. Bussresande är väldigt enformigt och väldigt sövande. Hade lite problem att hålla mig vaken hela tiden. Men alla måste få lite skönhetssömn ibland väl? Resan resulterade även i stopp i Halmstad (på uppvägen) med en titt på deras nya stadsbibliotek, och i Laholm (på hemvägen) med en liten snabb upplevelse av en icke-förstörd småstad.

  Tog även tillfället att träffa en vän jag inte sett på ett tag. Blev ösregn på bilruta, barnvaktande, middag och öldrickande i trevligt sällskap. En väldigt bra tid i Göteborg kan jag summera det som. Önskar bara jag haft lite mer tid över.

Och i helgen blir det ingen R.E.M.-konsert för mig i Stockholm. Men jag hoppas bror och sambo njuter rejält av upplevelsen, då de fick mina biljetter. Jag tar och ser dem nästa gång…