Det här är stadens nya älvsbrinken i centrum. Blir en brygga längs älven och trappa. Nu är allt inte så funktionellt då det är vinter så klart, men jag gillar belysningen helt klart. Tycker det ger ett nytt härligt inslag i stadsmiljön som annars bara skulle varit mörk å en grässlänt. Blir spännande och se hur det blir till sommaren när allt ska vara klart.

  Tog en lugn och skön promenad i eftermiddags bara för att jag inte orkade skriva något på ex-jobbet. Jag vet det är en dålig ursäkt att fly direkt när det behövs, men ibland behöver även jag paus från alla “måsten”. Det blev en tur via centrum där jag fixade lite hockeybiljetter och lite annat.

  Har nu avslutat kursavslutning på Ume universitet på den kurs jag varit med i genom jobbet. Kursen har fokuserat på hållbar regional utveckling i Västerbotten och har varit riktad mot kommunerna i den norra delen av länet. Har varit en väldigt givande och inspirerande kurs som gett en hel del inblickar och kunskaper om hur läget är i kommunerna, men även gett förståelse för hur vi kan samarbeta bättre framöver. Finns mycket som kan koordineras och förbättras, som alltid. Nu ska vi bara försöka se hur vi ska kunna föra den kunskap vi fått vidare till nästa nivå – det vill säga kunna använda oss av den.

  Var första gången som jag faktiskt knatat runt på gatorna i Skellefteå. Har bara passerat där tidigare och spenderat några minuter på busstationen. Nu var det i och för sig kväll när jag kom in i centrum, men vad jag såg gav ett bra intryck. Får nog ta och besöka stan under dygnets ljusa timmar också någon gång snart.

  Ja, jag vet att man inte ska ropa hej innan man kommit över ån, men idag var det faktiskt vinter. Riktig vinter. Snön låg på marken och hustaken, även om det bara är runt en centimeter. Kollegorna här säger att jag ska vänta för snön kan försvinna och värmen komma tillbaka, och de säger också att min optimism vad gäller vintern är något de ska komma ihåg när vi närmar oss februari. Vi får se om jag tröttnat då.

  Men varför vara så glad över lite snö då? Ja, det var ju inte bara snön som var härlig i morse på väg till jobbet. Termometern visade på -12° också. Äntligen! Det ska knirra sådär som det gör under kängorna när man ger sig ut på en promenad.

  Jag har lovat Emma att fota en promenad till jobbet när den första snön har fallit. Nu är det här ju inte första gången snön faller, för vi har redan haft det i några omgångar, men det här är första gången det är sådär mysigt kallt också. Så här kommer min promenad till jobbet, som jag går var dag:

  Ja, bor man i den här staden så kan man inte undvika att bli påverkad av hockey på något sätt. Så i helgen tog jag tillfället i akt och avnjöt en härlig match. Om jag nu ska kalla mig för hockeyintresserad på något sätt och säga vilket mitt favoritlag är, så har jag faktiskt två. Och det var dessa som möttes. Det var riktigt bra hockey enligt mig och det bjöds på massor av mål.

  Det är lite förvånande för mig hur otroligt hockeytokiga den här staden är. Men det ger sin charm också. Ja, det är kul med hockey när den är så förankrad bland nästan alla som bor här. Och det är så otroligt bra drag med hemmapubliken. Tur är så bor jag nära arenan så jag behöver bara ta en kort promenad dit, vilket gör att jag slipper bry mig om att hitta en parkeringsplats, för tro mig, det är trafikkaos utanför arenan.

  Resten av helgen spenderade jag med ex-jobb som sakta rullar på i rätt riktning, tvättstuga, handel, avkoppling och matlagning.

  Kultur är vad man behöver ibland. Och ibland behövs det lite global kultur för att vidga sina vyer. På Världskulturmuseet hade dels sina fasta utställningar och även en med japansk kontemporär konst. Har aldrig varit i Japan, men har hört talas om “cosplay” bland ungdomskulturen där, samt det mer traditionella uttrycken. Det var givande, och imponerande att få de intrycken. För ja, den japanska ungdomskulturen särskiljer sig rätt rejält från den svenska. Här tycker en del att de är alternativa när de kör med en svart långrock eller liknande.

  Hade äran att spendera en härlig helg i Göteborg. Förutom kultur blev det även böcker, vänner, nya möten, och spårvagn för hela slanten. Skönt att komma bort lite hemifrån och för en gångs skull koppla av. Verkligen precis vad jag behövde. Ladda batterierna inför nya utmaningar behöver man göra med jämna mellanrum.

  “Goooa gubbar”

  Det tog lite tid, men nu har så den första morgonen med frost som jag upplevt här uppe kommit. I morse när jag gick upp sken solen med starka strålar från en klarblå himmel. I skuggorna låg frosten och bäddade in allt i ett charmigt glimmer, medan i solen smälte allt bort. Det finns något speciellt med hösten som jag tycker om. Dofterna. Färgerna. Den klara luften. Ja, det är något speciellt och det är så härligt att få uppleva skiftningarna mellan årstiderna.

  Helgen har bara sprungit iväg. Brödbak igår har gjort att jag har fyllt på frysen och fått lite mer nytta av min matberedare. Köper man något ska det användas. Kan ju inte bara köpa saker för att titta på dem. Och ja, brödet blev mycket gott. Får se om jag kan sätta en sats frukostbullar i morgon om jag orkar. Vet jag har lite grahamsmjöl hemma så det borde väl inte vara något problem. Behöver bara springa förbi butiken och köpa lite jäst.

  Får se om jag får lite tid över för att springa förbi badhuset i morgon. Hur svårt kan det vara när det är ungefär 500 meter bort. Är väl snarare en fråga om hur lat jag är. Återkommer om det i morgon.

  … kommer fram när man städar.

  Chockladbiten här ovan hittade jag i en av alla högar med papper jag har liggande lite överallt omkring mig i lägenheten. Jag är uppenbarligen expert på att samla på mig papper i alla olika former. Nej, det ligger inte toapappersrullar slängda överallt, men jag tror bestämt kvitton är min specialområde. I alla fall papper i storleken av kvitton. Jag sparar alla kvitton, så väl från dyrare saker (där det kan vara motiverat att spara kvittot), som från det där mjölkpaketet jag köpte för två veckor sedan. All mitt papperssamlande gör bara att jag har ett stort berg med papper här.

  För att inte tala om det berg med smutstvätt som jag hade i soffan igår, som gick igenom en metamorf från smutsberg.. till renberg.. till en fin prydlig hög med vikt nytvättade kläder. Tänk om det bara hänt när man knäppt på fingrarna. Men så långt har vi inte kommit ännu, så jag får nöja mig med att göra allt själv. Tänker inte beklaga mig över att tvätta, för det är faktiskt lite som terapi för mig. Själva tvätten behöver jag ju inte göra, och under tiden kan jag lata mig lite eller försöka sortera pappershögar.

  Borde mest sitta med examensarbetet idag, men jag har låtit tvätten ta den tid den behövt, och sakta men säkert minskat pappershögarna (nåja, delat upp de i två tre olika högar.. spara / återvinning / brännas (kuvert å sådant) ). Fick riktigt bra respons på arbete nere i Stockholm och har en del att fixa med vad gäller texten, men det ska jag fixa. Orkar inte riktigt stressa med det nu eftersom veckan har varit riktigt lagom tung. Kurs i onsdags, och sedan en annan torsdag-fredag, så nu känner jag mig bara lagom trött.

  Och ja, chokladen smakade mycket gott. Tack Carin!

Spenderade helgen i Stockholm med att träffa tjocka släkten och bara umgås med familjen. Kul att få se föräldrarna igen sedan jag flyttade norrut och de var sig lika precis som förr. Tjocka släkten var äldre än när jag senast såg dem och det var kul att få höra vad de har för sig numera. Tiden går så fort så ibland hinner jag inte blinka förens det har passerat några år. Sen står en där och undrar vars man gjort den senaste tiden.

Måndagen blev i givande för ex-jobbet då jag träffade min handledare på KTH och fick en hel del bra kommentarer på mitt arbete. Efter mötet hade jag lite tid över så det blev någon sväng på stan och bara lite shopping. Stockholm centrum är lagom stressat för mig. Tur man inte behöver bo där. Kvällen blev det resa norrut och nu är det arbete var dag som gäller.

Ja, kanske hade jag slutat hoppats, men det rullar faktiskt framåt med ex-jobbet. Sakta men säkert. Eftersom jag haft en hel del på jobbet att göra på sistone, så har ex-jobbet blivit klart lidande. Men igår skickade jag iväg det till mina handledare. Nej, det är inte färdigt eller så, men jag är bara lite halvt stolt över att jag lyckats få iväg det till mina handledare. Ska träffa en av dem på måndag och hoppas på att få bra återkoppling på det jag skrivit hittills. Så jag vet om jag ska fokusera på nästa del eller fortsätta arbeta med det jag är inne på nu. Kan ärligt säga jag börjar bli lite smått trött på att skriva om saker på ett akademiskt teoretiskt sätt. Känner mig så trött på det att det ibland känns som jag gått in väggen och känner att mötet på måndag kommer ge mig ett uppvaknande. Antingen är det supermissnöjda, eller så kanske de tycker de är ok. Jag får vänta och se helt enkelt.

Annars då? Ja, det hinns inte med så mycket annat än arbetet. Eller jo, det gör det ju. Förra veckan fick jag besök av en granne sedan en svunnen tid. Vi åt kanelbullar vid Bjuröklubb och mindes den gamla goda tiden nere i Karlskrona. Fast på den tiden hade vi även whiskey till kanelbullarna, vilket vi inte hade den här gången, så ja, inte riktigt lika bra som förr men nästan.

Efter besöket vinkats av vid busstationen för sin färd söderut tog jag bussen norrut och spenderade natten i Lule där jag firade av en vän som fyllt år. Egentligen är inte avstånden så långa och det var ju perfekt med att smita upp med bussen på lite drygt två timmar och komma fram i perfekt tid. Kul var det och jag var väl lite lagom seg på söndagen under bussfärden hem. Så kan det gå när inte haspen är på!

  Ibland får jag sådant otroligt sug efter godis. Det bara knyter sig i magen och hela kroppen bara skriker ut inombords “Jag vill ha goooooodis NU”. Och ibland faller jag igenom och ger vika för begäret, vilket visar sig genom de påsar godis som följer med mig hem när jag handlat. Och har jag inte handlat finns det en mack några hundra meter från mig som alltid har öppet. Hur lätt är det då att stå emot kroppens begär?
(more…)

  Jag hade en ambition att arbeta med ex-jobbet under kvällarna och helgerna för att fokusera på jobbet under dagarna. Så har det inte riktigt blivit. Har haft för mycket att göra under dagarna, så när jag kommit hem har jag mest varit trött helt enkelt. Men kryddorna växer och alla har rotat sig, vilket jag var lite osäker på till en början med tanke på att fröna hade legat ett tag.

Naturen strävar på trots allt.

(more…)

  Nog för att jag borde ägnat helgen åt något nyttigt och klokt för mig själv, men det blev inte riktigt så. Fredagens afton inleddes med en trevlig middag och slutade med en klart överförfriskad version av mig själv. Lördagens spenderades i ett horisontalläge i soffan och idag har det blivit loppmarknad med en del fynd jag är rätt nöjd med. Fick tag i ett skrivbord som passar perfekt, så det är det bästa. Nu är sista “ursäkten” att inte arbeta med ex-jobbet borta.

En del av dagens loppis fynd

(more…)

  För att hjälpa mig själv har jag i dagarna inhandlat lite krukor och jord där jag nu planterat kryddor. Krukorna står uppradade i köksfönstret och ska förhoppningsvis med tiden förvandlas till något väldoftande och smakfullt. Kanske kan de hjälpa mig att fokusera på att slutföra exjobbet.

Gott och motiverande?

(more…)

  Ok, so now I’m back in Sweden. Well, I’ve been so for a couple of hours, but until now I’ve just been relaxing for a while here at my parents place. The trip took totally around 22,5 hours since I jumped into the taxi at Maitidevi in Kathmandu and until I stept out of the car here at my parents place. I am a bit tired, but I will not sleep yet. I’ll stay awake and try to get som of all the things I have to do off the “to do”-list.

  Känns väldigt skönt att vara hemma. Var nere en sväng i byn med mamma och köpte lösgodis. Som jag saknat det. Sedan har jag kelat med hundarna lite och packat upp en del ur packningen. Smutstvätten ska ut i tvättstugan och jag borde väl själv tvaga mig snart. Jag är inte någon vacker syn just nu. Och för er som saknar något vettigt att göra, tycker jag ni ska spana in en kursare från BTH som deltar i Mustaschkampen 2010. Stötta honom så mycket ni bara kan!

  Och ja, jag har en massa saker att skriva ner om de senaste dagarnas intervjuer etc. för ex-jobbet. Men just nu får det vänta lite.

  Yesterday was Saturday, and I took the day off. I felt I needed that quite much, so I called some friends I made when in Pokhara, and visited them. Later they invited me to stay over night, so I did that. Enjoyed it so much and really needed to empty my brain a bit from the thesis-work, because today I’ve been filling it again.
(more…)

  Today was my last day in moment in Pokhara. I left at 7.50 in the morning with the bus heading for Kathmandu. Once again I could see the beautiful landscape pass by my window. The hills, the rice fields, the destruction of environment, the garbage, the traffic, yes everything just passed by. And now I’m back at the same hostel/hotel where I stayed the first days of my time here in Kathmandu.
(more…)

  Ok, first, from today on I will no longer have a Nepali phone number that you can contact me on. All of you who have used it, thank you, it’s been a nice thing to get your messages. Enough about that. Yesterday I took a walk down to Mahendra pul and noticed something I hadn’t seen before: the information about handling waste.
(more…)

  Okey, so the Maoist ended their strike yesterday (Saturday). Why, I do not know yet, but hopefully Sascha can fill me in on that when he gets to the office today. Anyway, it feels quite nice that the traffic is back to normal and shops are open. Yesterday I spent some time on a scooter with a personal guide driving me around.
(more…)

  Ja, strejken fortsätter. Inte så mycket nytt om den egentligen. Som jag skrev igår så känns det rätt skönt på ett sätt att det inte är någon trafik i staden. Och jag noterade inga demonstrationståg igår kväll med facklor och slagord som ropades.
(more…)

  Sedan jag begav mig ut på min vandring den 1:a har hela landet varit fast i någon form av limbo. Maoisterna tvingar alla till strejk, även de som inte instämmer med deras syn på hur situationen bör vara här i Nepal. De har skickat busslaster med folk från landsbygden till Kathmandu, och här i Pokhara har jag sett fackeltåg gå fram och tillbaka längs gatan utanför vårt kontor medan de ropar slagord.
(more…)

  Ok, so I just woke up after a really bad night. I went to bed early yesterday without eating dinner because I had such a bad head ache and I think I also had fever. Now both are gone, so I feel better, but my stomach isn’t the best right now. I’ll probably grab someone in the staff here and we go off to see a doctor so I can get something that will make my stomach relax. Having “yalla” isn’t the most fun thing in the world.

(more…)

  Sometimes you can’t plan everything you have to do. As time is running away from me, I spent the last weekend in Göteborg, where I met some wonderful friends that I haven’t seen for a while. We relaxed, enjoyed good food and a nice walk along the river, and we crossed the Älvsborgs-bridge where I will run in the end of May. That gave me the knowledge that the bridge won’t be so difficult, but the way up to the bridge will be “interesting”.
(more…)

  OK, sometimes I agree with my self. Like right now. How the heck do you plan for things that you can’t really plan when you do all the other planning of things you now? Well.. adapt and conquer the problem. I think I’ve done the planning well now, and on Wednesday we’ll know if I did it.

  Anyway, the weekend was great. Relaxing in Göteborg with friends I haven’t seen for a while, which was just perfect. I’ve never been a “Göteborg”-person when I was younger, due to my sisters and grand parents in Stockholm, but I like the city of Göteborg more and more for every visit. And for every time I’ll discover new things.

  We took a walk along the river and then across the Älvsborgs-bridge, where I will run in the end of May, and now I know how hard that will be. Well, the bridge isn’t the worst part, but the way up to the bridge. I’ll better give my self some really good training until then, so I’ll manage it.

  Yesterday I attended some presentation of thesises (spelling?) that some friend had. While there I ran into an old friend from my first years of studies here, so in the evening I threw together a dinner and we had to recap alot of things. After dinner we went to the city centre where some other friends had a moving-away-farewell-dinner for my neighbour.

  It just feels so wierd that she is moving away. After all these years she has been living here. And now, on Saturday, she will be gone. It’s hard to cope with, but I have to, because she has sold her apartment, packed all her stuff into the small half-cute boxes, and there is another person moving into her apartment after she is gone.

  And in all this I have to focus on my thesis. Write write and write even more, and read read read read. It never ends. And prepare the questions for the interviews during the field study, and everything else I have to do while in the area.

  But everything is not hard and feels difficult. I picked up my new “baby” yesterday. Well.. that’s my new camera for you who know me. The thesis is just a bad excuse to buy a new toy, but I think it is ok because the old one has served me well for the last three years. Sometimes it’s time to let go of the old and focus on the new. But that’s just so much easier when it comes to “things” than “friends”. But friends are still there.. no matter how far away you are.

  Edit at 16.30 – I took the photo on the way back to my apartment from school. Feels almost strange with 14° C in the shade and sunshine. But yes, I like it.

  Nu har jag varit tillbaka i Sverige i två veckor och det känns faktiskt lite konstigt. Vart tog den extrema värmen, ljudet från spårvagnarna, biltutningarna och allt annat som jag så starkt kopplar till Milano vägen? Självklart är allt det kvar i Milano, medan jag är här, och ja, det känns inte helt kul. Hade gärna stannat kvar där nere längre, men det är inte alltid möjligt att få som man vill. Det finns ju en del “måsten” att ta hand om också, och det försöker jag med nu.

  Det tog mig cirka en halv dag för att tröttna på svensk reklam-tv och nu sitter jag med en dumburk igång framför mig och inte förstår jag mig bättre på det nu. Nej, fy fan för svensk reklam-tv. Nästan så jag föredrar italienska varianten, mest bara för att de pratar italienska där och att reklam-avbrotten faktiskt är kortare där. I och för sig är ju de italienska tv-sändningarna något jag tänker prisa till skyarna, men de är rätt roliga. Man får se det som humor.

  En veckas “semester” kvar nu innan jag beger mig vidare norrut för att jobba för en månad. Blir förhoppningsvis lite Surströmming i Skellefte om jag får som jag vill det. Ok, bara en kort rapport här nu helt enkelt för att säga att allt rullar på som vanligt.

  Jag ber om ursäkt, men jag har haft en hel del att göra på sistone. Besök från Sverige har varvats med studier, solbränna i parken, vindrickande och aperitivio och lite födelsedag. Men det har varit en bra period.

  Har väl fått en hel del att göra i plugget, men det är bara att bita ihop. Det är intressant, men har för tillfället en hel del att läsa, så det känns inte så kul, även om jag vet att det blir intressant läsning.

  Vad gäller bilderna så är det lite klipp från den senaste tiden. Besök på stadens bästa pizzeria, de intressant korta rullbanden vid diskarna i matvarubutikerna. Jag låter bilderna tala. Klicka på dem så dyker nästa upp.

  Tiden springer ifrån en ibland. Det känns i alla fall så. Nu har ännu en vecka passerat och det känns som att jag inte riktigt har koll på vad jag gjort. En sak som är säker är att jag igår kväll var mör i benen. I stället för att besöka den officiella möbelmässan (där det kostar pengar att ta sig in och man inte alls får fotografera) bestämde jag mig för att gå ner till Stazione Genova, där den inofficella möbelmässan äger rum. Den är gratis och känns på något sätt mer intressant.
  På den stora finns alla jättar och världskända formgivare, medean den här mindre tillställningen visar mer okända och mer nyskapande (enligt mig) saker. Nu kan jag inte riktigt avgöra det eftersom jag inte varit på den officiella, men det är en känsla jag får. Efter fem timmars oavbruten promenad var jag till slut hemma igen. Lagom mör och degig.

  Veckan har bestått av vad veckorna brukar bestå av. Det vill säga föreläsningar, uppgifter, språkkurs, handla mat, laga mat, försöka få lite pluggat, inse att tiden springer ifrån en och en och annan promenad.

  Igår var det den 25 april, vilket i Sverige är som alla andra dagar.. alltså inte så speciell. I Italien är dagen lite viktigare, då det är befrielsedagen från faschismen. Och självklart alla som på något sätt har möjlighet att demonstrera och uttrycka någon åsikt tillfället i akt. När jag var på väg till utsällningarna fick jag trassla mig igenom ett kommunistfölje vid Giardini Pubblici / Corso Venezia / Via Palestro.   Hade jag inte redan bestämt mig för mitt mål för dagen hade jag stannat kvar och fotograferat hela tillställningen. Får kanske tillfälle till några liknande foton den 1 maj, då det är röd dag här som hemma i Sverige. Lär väl bli en del demonstrationståg då också misstänker jag.

  Sätter mig och ska äta middag med tv:n igång. Någon vanlig meningslös italiensk frågesport som gjutet för att underhålla vuxna (läs: barn, för det är på den nivån de är ungefär). Som vanligt är den manliga programledaren bara avbildad i halvperson och han har klassiskt på sig en kostym. Kameran sveper över den kvinnliga “assistenten” från fötterna upp över de långa benen med den tämligen korta klänningen, över de strategiskt upptryckta, och nästan helblottade, brösten upp mot det blonderade håret och ansiktet. Och tror ni inte jag höll på att sätta maten i vägen när det var vårt svenska (tänk.. hemska rimmar på svenska..) “blondinnedslag” (som en del vill kalla det, jag personligen föredrar “bimbo”) Victoria Silvstedt (och det stavas hur?).
  Här sitter jag i lugn och ro och vill avnjuta en måltid långt borta från Sverige i allsköns ro med lite meningslös italiensk tv-underhållning som sällskap. Så måste jag drabbas av den tuttlisan. Hennes enda “bidrag” till showen var att gå fram å tillbaka framför den bokstavs-vägg som ni ser på bilden och lite graciöst, nåja hon försökte göra det graciöst, klicka på de bokstäver som skulle vändas upp. Kamerorna slukade henne som vilddjur. Från extrema grodperspektiv till där de ville man skulle se så mycket som möjligt in under klänningen till att stanna till vid de där två opererade hemska vätskebehållarna som hon ersatt sina naturliga bröst med. Nej fy fan. Fick byta kanal för att kunna avnjuta min middag i lugn och ro, dock efter jag först hämtat kameran och tagit bilden ovan bara för att bevisa för er som läser att jag inte ljuger.

  För övrigt har det regnat nästan hela dagen idag.

  Ja, Påsken har passerat Italien och mig. Blev en lugn Påsk i år. Den inleddes med att K kom besök från Stockholm. Hon skulle träffa lite vänner hon har här nere, men jag fick också lite tid inbokad i schemat. Vi har inte setts på hur länge som helst eftersom jag varit dålig på att ta mig till Stockholm sedan hon flyttade upp, samt att hon inte besökt Karlskrona något när jag varit där. Hur som helst var det riktigt kul att ses. Försökte hjälpa henne med lite shopping och mot slutet så hade jag nog lyckats ändå. Jag som verkligen inte är någon shoppoholic. Imponerad över mig själv. Sedan kom M upp from Rom och hälsade på i några dagar, så några aperitivos blev det med goda drinkar och massor av mat. Bland annat den största Negronin (typisk milanesisk drink) för mig någonsin. Ska fortsätta beställa den å se om den växer för varje gång, som den hittills gjort. Får gå runt till olika ställen och se vad de bjuder på helt enkelt. Börjar dock tröttna lite på aperitivos. Äter inte alls lika mycket som i början, men det beror helt enkelt bara på att maten är för lik och blir lite för tråkig, även om den varierar från ställe till ställe. Det positiva överväger ju dock, det vill säga att träffa vänner och äta gott och bara ta det lugnt. Kommer inte sluta med det, men inte blir det lika ofta som tidigare.

  I söndags fick jag uppleva min första “riktiga” Italienska påsklunch. V hade bjudit hem mig till sig och sin mamma för att äta lite gott. V hade varit i Sverige i några veckor pga studier och återkom på lördagen. Kul att se henne igen och att få träffa hennes mor. De bor bara lite längre ner på en ut av gatorna från torget här, så det tog tre minuter att gå dit. Lite längre tid behövdes däremot för att äta upp all mat. Ungefär två och en halv till tre timmar satt vi vid bordet och bara åt en massa goda små rätter. Blev pasta (lasagne), havsdjur (hummer, räkor), salami, lamm och tiramisu. Lite imponerad över att jag ens orkade gå hem efteråt.

Jane Jacobs höll mig sällskap i parken.

  Dagen efter spenderades i Giardini Pubblici med lite skolböcker. Skönt att inte göra något speciellt och bara plugga lite i lugn takt i solskenet. Jag och M försökte hitta en pizzeria, men det visade sig omöjligt för oss. I Italien har de flesta mindre butiker totalt stängt över påskdagen och annandagpåsk. Till slut blev det lite hemsk BK-mat, vilket jag inte är stolt över med tanke på vilket land jag befinner mig i.

Duvor i väntan på något bättre.

  Ju mer tid jag spenderar här nere desto mer insatt blir jag i det italienska livet. Genom de jag bor hos så får jag en, i och för sig vinklad, bild av hur de ser på det politiska styret i landet. Genom universitetet får jag förståelse för hur det italienska sociala systemet fungerar med boendet etc. Mycket intressant. Ska gräva lite mer i det här. Ci vediamo!

  Har suttit nere i parken och pluggat lite idag medan bollen flugit för mig några gånger då barnen spelar fotboll. Vädret på tv igår sa att det skulle bli regn, och jag trodde det också ett tag, men det blev bara mulet i förmiddags, för att sedan brytas up lite och ge solsken på eftermiddagen. Har tagit det rätt lugnt och försökt få lite saker avklarade idag också. Fick gå iväg och handla lite för i morgon och på måndag är alla butiker stängda på grund av la Pasqua.
  Nu ska jag och D dra iväg till M för att slänga ihop lite käk och sedan gå till La Banca är det tänkt.

  Tror inte ni där hemma i Sverige riktigt har greppat om hur fruktansvärd den här jordbävningen är som drabbat Abruzzo-regionen i centrala Italien. Har läst på svenska nyhetssidor om antalet skadade, omkomna och hemlösa, men när man ser tv-bilderna här nere förstår man så mycket mer. Det enda det pratas om är hur det går. Och efterskalven gör inte räddningsarbetet värre. Två tjeckiska Erasmus-studenter omkom när deras studentboende kollapsade i L’Aquila och ännu söker man efter överlevande. Ja, det är bara rent ut sagt fruktansvärt. De säger att Milano är säkert, och det är bara att köra på för mig och inte oroa mig för något sådant. Jag får fokusera på mina uppgifter.

  Var förbi ESN-kontoret idag och tog upp lite tankar om att samla in pengar, eller hjälpa till med att informera om hur vi kan hjälpa. Informationen finns här, men alla är inte experter på italienska och vet riktigt hur man ska göra. Kanske vi kan samla in pengar mer direkt genom olika aktiviteter. För hjälp behövs. Minst 25.000 människor är hemlösa, och detta är inte i något u-land långt borta utan här i Europa. Det sägs att det är lättare att ta in ju närmare det sker ens hem, men ja, det är bara väldigt hemskt.

  Jag befann mig inte i Italien när jordbävningen skedde utan då sov jag i en säng i Genève där jag hälsade på S, som precis flyttat ner. Åkte upp på lördagen och hem tidigt måndag morgon och tiden där mellan spenderades ute mestadels ute i friska luften då vi bara njöt av den härliga vårvärmen. Första besöket i staden för mig och det var hur otroligt härligt som helst. Som “fattig student” kunde jag inte undvika att märka hur kostsamt det är i Schweiz, men så har de ju lite högre inkomster också och lägre skatter. Ungefär som vi i Sverige säger att vi ska ha en kombi som bil för familj-idyllen kunde jag nästan inte låta bli att konstatera att det är absurt många lyxbilmärken som rullar på gatorna där nere.

Framtida familjbil?

Le Corbusier + Ferrari 2.

  Men inte bara tittade vi på bilar. Försökte även med att spana in lite ny och annorlunda arkitektur med en byggnad av Le Corbusier som största magnet. Tyvärr så höll de på att renovera hela byggnaden, så jag fick nöja mig med att titta på en Ferrari som stod parkerad framför byggnaden och studera hur en byggnadsställning ser ut i Schweiz. Nästan som i Sverige må jag säga.

Avkoppling på en bänk

  Att bara ligga på en gräsmatta, dricka en kall god öl och titta på människor är otroligt intressant och avkopplande. Kan inte låta bli att bara se hur människor agerar, rör sig och bara är i ens omgivningar. Hela promenaden längs Gardin Anglais (stavas??) myllrade av människor i vårsolen. Är det något som Milano saknar så är det verkligen vattenkontakt. Visst finns kanalerna i sydväst, men det är inte alls samma sak. Här låg sjön, med sitt klara vatten, som en stark kontrast till stadens myllrande gytter av människor och trafik. Och luften är mycket klarare och friskare i Genève än i Milano. Här nere i Italien är det så otroligt mycket mer trafik och allt är helt enkelt lite mer skitigt.

Viale Gran Sasso

  På promenaden från skolan passerar jag ofta huset på bilden ovan och jag kan inte låta bli att förundras över hur härligt det ser ut. Vildvinet som klänger sig upp längs ena gavlen för att täcka hela balkongen till vänster med vackra färger och dofter som sprider sig över hela gaturummet. Vad sker där bakom fönster och dörrar? Mest nyfiken är jag på “oasen” uppe till höger. En sådan takterass hade jag inte tackat nej till. Även om trafiken må vara hög på Viale Gran Sasso, så tror jag det hade varit rätt skönt att sjunka ner i skön stol där uppe med ett glas vin i handen och lite sällskap i form av vänner för att avnjuta en kväll tillsammans.

  Så har nu A åkt hem och här är jag kvar i Milano. Veckan har varit underbar och trots att jag haft en del i plugget har jag försökt mitt bästa för att vi ska hitta på lite saker, men shoppingen lämnade jag mest till A. Igår, innan regnet började falla lätt, tog D (som jag bor hos) med oss till den lokala marknaden i jakt på lite godsaker. Det var fullproppat med skit överallt, men tack vare guidningen så fick vi tag i guldkornen. Lite underbar Mozzarella di Buffala och Parmesan och färska pomodori lämnade vi markanden och begav oss till kötthandlaren för att där få tag i lite riktigt god Parmaskinka. Och så värst dyrt tycker jag inte det var. Och även om en del skulle vilja hävda att det är dyrt så är det värt vart enda öre. Lunchen smakade mycket gott.

Comosjön är vacker, även innan träden hunnit slå helt ut.

  Hela veckan har vi nästan haft strålande sol varje dag och värmen har det inte varit något fel på. Runt 16-19 grader förutom några få dippar. Igår och idag är det regn och runt 12-16 men jag är nöjd ändå. I torsdags begav vi oss upp till Como för jag ville visa A en annan del av Italien och inte bara Milanos hektiska stadsliv. Så en tur på sjön med snabbfärjan för att ta oss upp till Bellagio för en lunch och avkoppling blev det.
  Det har även varit flertalet aperitivios för oss och vi har upplevt lite av det italienska livet här nere. Nu har A åkt hem som sagt och jag ska försöka fokusera lite på plugget.

  Tillsammans med några andra svenskar började jag söndagen idag med att bege mig till Piazzale Vincenzo Cuoco där det skulle vara loppmarknad idag. Vi hittade loppisen och vandrande runt i det varma och soliga vädret bland en otrolig mängd krimskrams och skit. Men vi gjorde några små fynd sedan. Hittade lite gamla foton från Milano som vi inte kunde låta bli. Och en mycket intressant prissättning. Ett foto skulle kosta 3 euro, men vi fick 11 för 10 euro. Och då behövde vi inte ens pruta. Mycket bra prissättning. Efter avklarat dagsverke inhandlades vars en pizza och vi slog oss ner i parken för att njuta av maten och solen. Fick berättat för mig att man enligt några konstiga italienska bestämmelser bara får vistas i parker om man har barn. Konstigt, men de kanske inte vill ha ungdomsgäng som bara drar runt. Får forska lite mer i det här.
  D hittade några ramar som jag var tvungen att prova. Och mycket riktigt gick det att rama in det mesta med dem. Väldigt bra och funktionella ramar må jag säga.

Loppmarknad innebär krimskrams och fynd. Varför inte en utombordare eller leksaks-borg?

  Fredagskvällen började bra, och slutade bra. Det blev middag med italienska vänner och till middagen så måste man så klart dricka lite gott. Blev på tok för mycket vin för mig så när jag kom hem (i vettig tid tror jag) var jag riktigt på gasen. Spenderade 20-30 minuter på lördagsmorgonen med att försöka lokalisera mina glasögon som var puts väck. Hittade dem till slut mellan madrassen och väggen. Minns inte om jag ens fick av mig glasögonen när jag gick och la mig. Tur jag inte hade sönder dem.
  Eftersom jag var rätt utslagen under lördagen efter ovan nämnda bravader tog jag det väldigt lugnt. Spenderade dagen väldigt lungt och rofyllt i bland annat en park innan vi begav oss till en aperitivo på ett nytt ställe. Otroligt trevligt hak och måste nog besöka det igen om jag får bestämma. Ska bara införskaffa mig en karta idag så jag kan märka ut alla dessa bra platser i staden. Som det är nu klarar jag det ju inte genom att försöka memorera vägen dit.

De äldre spårvagnarna i staden som rullar är helt underbara. De går så långsamt att det nästan går fortare att gå.

Gröna takterasser saknar vi för mycket i Sverige!

  De gamla charmiga spårvagnarna som rullar på en del linjer är bara helt underbara. När de accelererar så låter det verkligen som om de kommer upp i höga hastigheter men när man tittar ut inser i alla fall jag att jag kanske kunnat gå fortare än vad de kör. Hur som helst är de charmiga och helt klart ett bra inslag i stadsmiljön. Mer spårvagnar i Sverige röstar jag för!!

  Nu ska jag röja upp lite här i rummet innan jag sticker ut till Malpensa för att möta upp A som kommer ner. Hon stannar en vecka och det ska bli väldigt kul att få ha henne här på besök.

  Nu äntligen har det börjat dra igång lite här i skolan. Idag var det uppstart på kursen “Workshop in Social Policies” och den verkar intressant, och utmanande. Kommer krävas en hel del arbete i den, jämfört med våra kurser på BTH, och det är stimulerande. Kursen går ut på att vi i grupper ska analysera olika begrepp som används vid beskrivning av problemområden och sedan ta den kunskapen och fokusera på ett gemensamt område här i Milano. Sedan kommer vi få arbeta med denna kunskapen för att skapa ett program för omvandling/förbättring av detta området baserat på krav från en bidragsgivare. Ska bli riktigt roligt, och utmanande. Vi är bara 15 studenter och har tre professorer som kommer arbeta med oss. Lite skillnad mot hemma i Karlskrona.

Vet inte om arkitekten inspirerades av ett fängelse här?

  Här är några foton från plugget som jag tog idag. Lättare att visa några foton än att försöka förklara. Hur som helst har jag alla föreläsningar i den här byggnaden, som ligger cirka 5-10 minuter från mig till fots. Hela campuset är gigantiskt, men som tur är ligger den här byggnaden närmast mig av samtliga campus-byggnader. Smidigare för mig då.

Uppstart av ‘Workshop in Social Policies’.

  Tror jag börjat få lite koll på vilka kurser jag ska ta nu. Svävade iväg ett tag om att alla kurser var lugna och att de inte krävdes så mycket ansträngning i dem (enligt min uppfattning), men efter kursstarten idag för denna kursen så kommer jag slopa en del av de “extra-kurser” jag tänkte läsa. Tar och fokuserar på tre kurser här nere och italienska-kursen som skolan ger extra. Dagens kurs ges på både italienska och engelska så det kommer bli bra för mina språkkunskaper. Vi internationella studenter i kursen blev uppdelade i olika grupper tillsammans med italienska studenter, vilket är mycket bra tycker jag. Då blir det inte lika mycket “vi” och “dem”, samt att vi får lättare att arbeta med det italienska materialet.

  Så idag känns det riktigt bra, även om det är en hel del arbete i denna kursen. Ska bli kul med en riktig utmaning. Måste fylla i och ändra mitt learning-agreement nu bara och höra med plugget hemma om att jag verkligen kan tillgodoräkna mig dessa kurserna, men det borde inte vara några problem tror jag.

Supermercadons vinhyllor är mer lättillgängliga än Systembolagets!

  Och självklart passerade jag Supermercadon idag vid lunch. Den ligger strategiskt cirka 150 meter från skolan på väg hem, så jag tar ofta en sväng förbi där efter plugget. Handlade lite inför lunchen, samt några flaskor vin inför ikväll. Vet inte om den är billigast, men den ligger nära till hands och har rätt vettiga priser.

Piola, som jag passerar varje dag på väg till Politecnico.

  Och våren hemma i Sverige i alla ära, kan jag idag meddela att körsbärsträden blommar för fullt som ni ser nedan, samt att det också idag var t-shirtvärme här. Funderar på att skicka hem kläder med A nu när hon kommer nästa vecka, för en del kommer jag inte behöva här nere. Får nog börja sikta in mig på lite sommarkläder snart. Och för att fira de låga antalet fåglar man ser här i stan så sket så klart en fågel på min rock under promenaden till skolan i morse. Grattis till mig!

  Okej, än en gång låter jag tiden springa iväg, men jag har haft lite mycket att göra i veckan. En del kurser har dragit igång och det bådar gott än så länge. Kurser på engelska och en del mer intressanta än andra. Siktar på att läsa tre kurser här nere, med kanske en som lite extra bonus, bara för den kan vara intressant. Vi får se hur det blir med tidsåtgången för det framöver. Har fram till första veckan i april på mig för att bestämma vilka kurser jag vill läsa.

  Det är så kul att vara svensk här nere. Jag kan inte hjälpa det, men jag är stöpt i en svensk form genom min uppväxt och då blir det extra roligt när man är i Italien. Se bara på bilden ovan. När vi i Sverige är så otroligt laglydiga och parkerar där det är markerade rutor så skiter milaneserna i det. Här i Milano är det för mycket bilar och stor brist på parkeringsplatser, så då ställer man sig där man helt enkelt anser att man inte är i vägen. Det innebär att trottoarer är parkeringsplatser. Övergångsställen och refuger fungerar utmärkt också. I Sverige hade detta varit totalt osannolikt eftersom vi säkerligen fått några parkeringsböter på oss, men här får man inte det. En del får det, när de verkligen ställer sig korkat, men allt som “fungerar” är visst ok. Och så länge fotgängarna kommer fram på trottoaren så är det inga problem.

Cologno Nord – upptäcksresande i Milanos nordöstra utkanter…

… för att hitta Ikea!

  Gårdagen bjöd på ett litet äventyr. Vi gav oss ut till Ikea med målet att hitta lite saker. För min del var det fokus på ny kudde till sängen, då jag verkligen sover apdåligt med den stenhårda platta italienska sak jag fick här. Och en kudde är inte så dyr på Ikea tänkte jag. Vägen ut dit innebar tunnelbanans gröna linje till ändhållplatsen Cologno Nord för att därefter invänta en buss som tog oss till rätt plats.

  Jag har aldrig besökt ett Ikea utomlands och bara hört talas om till exempel den butik som finns med svenska matvaror. Det stämde. Hittade både kaviar (som jag inte köpte) och knäckebröd (som jag inte heller köpte) och lite godis (där jag köpte lite). Men det kändes skönt att vandra runt på Ikea och känna sig som hemma. Allt var sig likt, förutom att utropen var på italienska och priserna i euro. Men det är ju småsaker.

“Polpette svedesi” – Köttbullar, potatis och lingonsylt! Ett självklart måste för mig!

  Och så blev det lunch i restaurangen så klart. För mig innebar det ju automatiskt en stor tallrik med köttbullar, lingonsylt och potatis. Mums. Lite kul att man i dryckeskön kunde välja om man ville ha vin för 2,7 euro flaskan eller en äcklig söt energidryck för 2,5 euro. Nu blev det i stället iste för mig, men det var inte helt fel det heller.

  Klarade mig bra undan för plånboken sett och det blev inte så farligt. Var på väg att köpa en ny madrass till sängen också (eftersom jag sovit så dåligt), men gjorde inte det då jag inte kunnat ta hem den. Och efter att ha sovit med den nya kudden i natt så tror jag att bara det räcker för mig. En madrass är inte så dyr, men det är ju bara skönt att slippa bry sig om hur man ska få hem den hit.

Hemmets hjärta – mitt italienska kök!

  Jag tycker om mitt italienska kök här i lägenheten. Balkongdörren står alltid lite på glänt och jag funderar på att kanske försöka så lite basilika och andra kryddor i några krukor och ha där ute på balkongen. Och jag gillar det här lite “italienska” tänket, om jag får kalla det så, att allt inte måste vara perfekt. Stolarna är rickiga och halvtrasiga, men de fungerar och därför behöver man ju inte skaffa några nya. Vi i Sverige är ju otroligt duktiga på att försöka ha allt perfekt, rent och helt. Ofta slänger vi ju saker som fungerar bara för att de är lite trasiga. Här brukar man något tills de inte går att bruka längre och då skaffar man nytt. Jag ser det lite som kontrasten i Sverige – Italien. Vi ska vara så duktiga och ha allt ordentligt, men här nere bryr man sig inte utan ägnar i stället tiden åt att njuta av livet i stället för att gå runt och oroa sig för att allt inte är perfekt. Jag börjar trivas mer och mer med det italienska tänket.

  Ikväll är det fotboll kl 20.30. Jag hade tänkt försöka fixa mig en biljett till matchen (Inter – Fiorentina) på San Siro, så jag får vara där ute kl 17.30 då kassorna öppnas. Det ska inte kosta rysligt mycket vad jag hört och någon match måste ju vara den första jag går på. Det blir som kontrast till utgången igår då det dracks en massa rödvin och tröttheten från Ikea hjälpte mig i säng i vettig tid. Nu blir det en lunch tror jag besämt.

Piazza Aspromonte dagli quartzo pianni!

  Dags för en ordentlig uppdatering. Förra veckan var lite kaotisk. Hade fyra nätter på ett vandrarhem från och med lördagen och hade tänkt hitta boende här i Milano under den tiden. Det löste sig så till slut att när jag checkade ut ur vandrarhemmet den fjärde dagen (onsdagen) hade jag endast boende till 80%. Efter en liten tur på stan och sedan ett besök hem till R för att vila benen och koppla av lite fick jag det efterlängtade samtalet som sade att jag kunde flytta in när jag kände för det. Så numera bor jag vid Piazza Aspromonte och fotot ovanför visar utsikten från mitt fönster. Har 5-10 minuter till fots för att nå universitetet och om jag vill gå in till il Duomo så tar det runt 30 minuter. Nu har jag dock tunnelbanekort, så då bryr jag mig inte om att gå dit in. Tunnelbanan är ju smidigare.

  Det är många intryck på en gång. Besökte universitetet förra helgen bara för att ta reda på vart det låg och spana in lite eventuella bostadsannonser däromkring. Det var inte så svårt att hitta och jag började ringa efter boende. Måndagen spenderade jag med att registrera mig på fakulteten och bli “student”. Dock är jag inte riktigt student i Italien. I alla fall inte enligt ålders-kriteriet då jag inte fick “studentpriset” på tunnelbanan. Istället för att betala 17 euro i månaden får jag nu betala 30 euro. Men det är ändå fortfarande mycket billigare än i Sverige, så varför planka när det kostar så lite. Och med mitt boende nu behöver jag ju egentligen inte åka tunnelbana heller. Har börjat få lite koll på staden nu efter snart en vecka här och det känns otroligt skönt att vara här.

  Helgen spenderade jag i Sverige. Gjorde en liten överrasknings-resa hem till Karlskrona för att hälsa på A, och vi kan väl sammanfatta det som att det var en väldigt lyckad överraskning. Nästan för lyckad då A nästan trillade av pinnen samtidigt och dog av (glädje?)chocken. Hur som helst otroligt kul att få åka hem en sväng. Träffa A och lite andra människor, samt fixa lite småsaker och hämta ner mer kläder. Kläderna har dock inte kommit fram ännu eftersom bagaget inte dök upp på bandet igår på Malpensa flygplats. För en gångs skull förstår jag att det inte gjorde det, då jag var på flygplatsen cirka 25 minuter innan planet skulle lyfta. Checkade in i expressfart och sedan sprang jag genom hela flygplatsen till rätt gate. Kom med planet, men så inte väskan. De ska ringa mig idag för att leverera den. Men enda problemet är att batteriet snart är slut i telefonen och laddaren ligger just i väskan. Så jag får väl hålla mig hemma här hela kvällen. Annars får jag köpa mig en ny telefon i morgon.

  Har i veckan också hunnit med en hel del “Apertivo”, vilket är den italienska motsvarigheten till den svenska(?) after-work, med den skillnaden att Apertivo är mycket mycket bättre. Godare mat, obegränsat med mat och härliga lokaler. I och för sig kan lokalerna vara bra i Sverige också, men maten är sällan obegränsad. Enda “kravet” här är att man köper sig något att dricka. Och en öl, drink eller annat är inte svårt att betala för när man vräka i sig god mat sedan.

  Har inte hunnit gräva mig ner under ytan på det riktiga Milano ännu, men det ska jag göra. I morgon är det föreläsningar och språk-prov inför språkkursen som går kvällstid. Det kan vara bra för mig då jag kanske kan bli ännu lite bättre. Jag är ju inte direkt fullärd ännu. Nu ska jag sätta ihop en shoppinglista för att bege mig ner till mataffären vid universitetet. Handlade lite idag, men missade en del, så det är bara att gå ner där igen.
A presto!

  Okej, jag ska försöka summera de första dagarna lite. Bor förnärvarande på vandrarhem och har inte den bästa tillgången till internet, samt att den mesta av tiden ägnas åt lägenhetssökande. Boende i någon form annan än vandrarhem godtas numera som helt ok. Dock tackade jag faktiskt nej till en säng i ett rum idag, även om det låg cirka 50 meter från skolan. Det var bara en säng och resten av rummet var helt fyllt med den andra killens saker. Jag orkar inte bo i en resväska i fem måndar, det går bara inte. Så nej till det och sökandet fortsätter. Har tittat på några andra rum också, så vi får se hur det går. Väntar på besked här i veckan, samtidigt som jag fortsätter söka efter fler.

  Har även hunnit med att shoppa lite. Nöd-shopping som jag väljer att kalla det. Packningen står hemma hos R och jag lever ur ryggsäcken med några få ombyten. Var helt enkelt ”tvungen” att införskaffa lite mer ansåg jag. H&M lever man långt på. Synd att de inte har någon form av ”Sverige-rabatt” vilket hade varit för oss svenskar ute i världen. Måste se om kanske Ikea har något sådant sedan när det blir besök där. Så nu har jag i alla fall lite mer rena kläder att rotera mellan och fylla ut den blivande garderoben med.

  Registrerade mig på universitetet idag. Var en liten vimsig upplevelse men det avlöpte rätt smärtfritt. Uppenbarligen heter BTH fortfarande ”Univeristy of Karlskrona-Ronneby” i deras datorer. Mycket intressant. Hur som helst är jag registrerad som student med Urbanistica som master. Tyvärr finns inte några kurser på engelska för urbanistica, men en del inom arkitektur, så jag ska sätta ihop en kompott med en del kurser på italienska och många på engelska. Sedan gäller det bara att övertyga BTH där hemma att det här är bra val och att jag kan tillgodoräkna mig dessa kurserna för min examen. Det löser sig!

  Träffade K från Ungern vid registreringen. Alltid kul med nya människor så vi slog följe runt campus i några minuter och ikväll bjöd jag med henne hem till R, där min kära resväska står, på middag. Mycket gott även om det var sent. Nu är klockan snart 00 och en ny dag börjar. Eftersom jag lyckats komma åt internet här på vandrarhemmet så ska jag kolla av annonserna lite, men siktar på att spana mer i morgon bitti. Måste även boka in ett möte med min handledare här, för jag har absolut ingen koll på några kurser. M, som också läser på Politecnico, men ute på Bovisa-campuset, har fått härliga papper med information. Jag har ingen aning om någonting. Så förhoppningsvis kan jag reda ut det i veckan.

  Och Milano då? Ja ni, en väldigt stor stad, men jag börjar hitta bra med tunnelbanan nu. Fixade mitt ATM-kort (nej L, jag plankar inte här), men tyvärr får jag inget studentpris eftersom jag överskrider den italienska åldern för studenter, vilket är 27. Surt för mig, men det kostade ändå bara 30 euro för ett månadskort, så det är ju klart billigare än vår kära huvudstad uppe i norra Europa. Staden ger många intryck, men ska samla på mig lite mer innan ni får en bättre rapport! Nu ska jag låta mina fötter vila. Det är inte kul att gå in nya skor, men det måste göras någon gång!

  Klockan är runt 8.20 och jag är på tok för bakfull känns det som för att orka med att fixa något foto hit. Egentligen borde jag sova, men det går inte eftersom tåget till Milano avgår om ungefär 1,5 timme. Väskan är packad och det är bara det sista som ska ner i ryggsäcken. Igår var det “sista festen med gänget” på Lo Tana Dell’ Orso!

  Provet gick bra. Jag blev godkänd, vilket jag är nöjd med. Och jag har fått lite papper ifyllda, så det borde inte vara några problem för CSN att godkänna det här nu anser jag. Vi får vänta å så.

  Som sagt, mot Milano. Några nätter på vandrarhem för att söka lägenhet under tiden. Det borde inte vara några problem. Återkommer när allt lugnat ner sig.

  Helgen är slut och jag måste erkänna att jag idag gjort något som jag lovat mig själv att egentligen aldrig göra. G, som jag delar rum med här, ville ha pizza så vi gick iväg för att inhandla dessa. På mig hade jag mjukisbyxor. Ni kommer aldrig förstå vilket helgerån detta är mot mina principer för mig, men jag ska inte göra om det. Söndagen den 15 februari 2009 ska gå till historien som den dag då jag visade mig bland allmänheten i mjukisbyxor. Men jag orkade inte byta om. Så jag får skylla mig själv helt enkelt. Å andra sidan kan man vi enkelt påstå att det är en väldigt korkad princip också.

  Glömde bort att nämna att vi i fredags var några som drog iväg och spelade fotboll på en “Sports Club” här i stan. Långt borta från den gamla historiska kärnan åkte vi, men härligt var det. Vet jag inte är något proffs men jag kämpar på. Låter alla andra göra de snygga målen så kan jag arbeta i bakgrunden som en liten galning. Passar mig bättre. Har ju inget bollsinne för Guds skull!

  Jag vet inte om jag är holländare, svensk eller tysk, för ibland börjar jag undra. Andra gången jag var med om att en av de holländska tjejerna började prata holländska med mig var i fredags på puben. Vi hade pratat tidigare och så möttes vi vid bardisken och hon började prata holländska. När hon pratat till punkt såg jag ut som ett frågetecken och förklarade vänligt och lite lulligt att jag inte förstod ett ord holländska. Hon var inte den första. Några andra trodde under de första dagarna att jag kom från Holland också. Vad gäller det tyska ursprunget pratade jag tyska med några tjejer i förra veckan (kan ju säga några fraser på knacklig tyska enligt mig själv), och då var det några killar som trodde jag kom från Tyskland. Detta på grund av att mitt uttal var nästintill perfekt. Fråga mig inte hur de har fått det så, men de tyckte det. Kan nog mycket väl uttala det rätt korrekt, men sen kan jag ju inte språket flytande utan det blir rätt knackligt. De måste bara hört några korta fraser.

  Morgonen började med den ovan visade underbara utsikten över Umbrien. Snötäckta kullar. Hallå? Vart tog våren vägen undrar jag? Förra veckan var det solsken och 14 grader. Ny kryper nästan minusgraderna genom huset och jag börjar fundera på att emigrera vidare till Libyen eller Tunisien. Där borde det i alla fall vara varmt. Snö, nej det ska det inte vara här, i alla fall inte enligt min sinnesbild över Italien. Okej med lite snö i norra Italien runt Milano och Turin, men här nere, nej nej. Och så pratade jag med Karlskrona igår och där var det snö också. Snart kan vi väl åka skridskor hela vägen mellan Karlskrona och Perugia

  Okej, jag får erkänna en sak nu. Igår var jag töntig svensk. På ett väldigt typiskt svenskt sätt. Jag gick till bostadsförmedlingen som anvisade mig den här lägenheten och klagade loss lite. Jag vet att det är rätt töntigt, men jag kan inte riktigt förstå prissättningen när de ovanpå oss (med fullgod standard i köket, ventilation, dammsugare med mera) betalar 10 euro mer i månaden. Vi här i vår lägenhet får dras med mögel, ingen ventilation ett totalhavererat kök varav ingen uppvärmning i ena delen alls och ett badrum utan fungerande värme. Så vi får se hur det här löses. Anser inte vi ska betala allt för uppvärmningen eller el. Och även om värmen är igång en hel dag på max effekt blir det inte riktigt varmt i vårt rum. Får sitta med jacka på mig för att inte frysa. Nog klagat nu.

  Dagen har i övrigt varit rätt “normal”. Riktigt kyligt att gå till plugget, men det klarar man, är ju svensk, så det borde väl sitta i ryggmärgen kan tyckas. Hade lektioner 11-14, sedan “lunchrast” till 18, då en föreläsning på en timme hölls. Otroligt superb schemaläggning. Och vi som klagar om vi får det minsta konstiga schemana hemma i Svedala. Ja säger då det. Efter sista föreläsningen bjöds det på filmvisning i Palazzo Gallenga, så vi knatade dit och jag satt och nickade till lite och försökte hänga med. Dock för många italienska ord jag inte förstod så jag hade lite problem att hänga med i handlingen. Nu ska jag försöka lära mig lite mer italienska. Blev påstötningar på att jag skulle följa med ut på krogen ikväll, men jag bangar det. Måste lära mig språket, och det gör jag inte på krogen där vi bara pratar engelska…